Nöjd och stolt tvåa på Starloppet Piteå 7 km

Ibland blir jag stolt och imponerad över mig själv när jag står på prispallen med så duktiga löpare. Jag hade aldrig trott, för något år sedan, att jag skulle stå på en prispall var och varannan helg och att jag skulle överträffa mig själv som jag gör och gjort, men allting är ju löpningens förtjänst, ty jag älskar att springa. Jag älskar inte att springa fort men jag blir bättre på att lära mig tåla smärtan också.

pris

Idag slutade jag på 2a plats (helt sjukt egentligen) på tiden 26.52

STAR-loppet är namnet och jag måste medge att denna arrangör verkligen har förstått hur en bra löpartävling skall ordnas . Bra för att vara Norrbotten. Det var så mycket folk, fina utlottningspriser, välarrangerat och lockade folk från olika åldrar. Jag har varit förkyld och går på Kortisonspray och valde bort Kullamannens Salomontrailtävling just därför. Men jag valde ändå att starta idag för att det ska vara en rolig tävling som jag ville testa och för att 7 km mestadels på flackbana är lättare än att flyga till Skåne och springa 12 km med hundratals höjdmeter just efter en förkylning.

Jag hade inga större förhoppningar om någon pallplacering eftersom det känts tungt med andningen senaste veckan pga allergikänningarna  och dessutom är jag en mer seg och uthållig löpare som inte riktigt är snabb på distanser under 10 km.

2.J

Dock har jag tydligen gått framåt för jag var endast dryga minuten efter Elisabeth Clausen som är en jäkel på de kortare distanserna, …  så jag märker ändå min egen förbättring och jag tror att det är motiverande för mig. För ett år sedan hade jag inte hennes rygg i sikte på tävlingar som idag och för ett år sedan visste jag inte vad det innebar att våga ta t sig. Ännu har jag mer att lära, trots att jag passerat 30. Men det är härligt med löpning att åldern inte är nämnvärt viktig utan att jag tror att det är fint också att ha mer självkännedom vilken kommer med åren.

Jag inspireras av de som är duktiga och som blir bättre ju äldre de blir, ty det visar också på något sätt att det, trots att det är bra med elittänk hos unga, också ibland kan leda till skaderisk och ätstörningar och leda till att man tappar sig själv och därmed också går miste om det fina med löpningen som livsstil.

Startade hårt och GPS klockan lade av så jag sprang idag på känsla och den lede mig till att troligen ligga på runt 3.45 tempo fram tills 4 km. Halvvägs tappade jag Elisabets rygg mer och mer men jag var heller inte medveten om att jag låg tvåa bland damerna förrän någon ropade det till mig. Visste att det var en hel del heta namn med bland damerna och jag ville j vara lite i skymundan eftersom det inte kändes som en dag att springa bra. Sista etappen var en stig i lutning och där tog krafterna slut för jag hade till och med mjölksyra i armarna. Jag orkade inte öka utan tappade fart på slutet och undrar när jag ska lära mig att inte öppna för hårt.

idag

Jag slutade i allafall tvåa på tiden 26.52 på sträckan 7 km och det är jag väldigt nöjd med. Jag hade nog kunnat springa någon sekund snabbare om jag varit helt kurant men jag är väldigt nöjd och priset blev halva min Thailandsresa så det är jag väldans glad över =)

pite

närbild

 

Fotograf Kurts blogg

http://kurtlundberg.blogspot.se/

 

Som vanligt efter en tävling är jag hög och upprymd och ler och gläds över det jag gjort. Jag slås över hur just jag kunde blir en sådan löpartoka på äldre dagar och är samtidigt lycklig över att jag vet med mig att jag har balansen i träningen för att fortsätta hålla mig skadefri och kunna njuta av löpning många år. Sedan kan ju oturen ändå vara på och det är bara fortsätta njuta medan man kan.

Att jag inspirerar är roligt men det finns även de som inspirerar mig. En av dem är Anna som jag lärde känna på en löpartävling för två veckor sedan . Anna är en sådan person som får förknippar löpning med ett leende

anna

Anna från Riviera! Glad trea!

och det är just den stunden som jag inser hur lyckligt lottad jag är som får ägna mig åt detta och prestera bra och lära känna sådana otroliga människor.

Vad som än händer, vad som än sker så är jag den leende löparen som har visat för mig själv att det är möjligt att utvecklas även på senare år.

Stort grattis till Elisabet som vann GP dam idag på en tid strax under 26 minuter och ett himla stort grattis till alla oss andra också.

N blir det att fira, igen, med vin.

Hmm, hur ska det här sluta?

ADIOS

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s