Sista träningspasset och hur känns formen? Mot Göteborg med värmeslag?

Åh herregud vad har jag gett mig in på och varför ska jag springa tävling nu igen? Vad är de de kallas de här som utsätter sig för smärta men njuter av det? Är jag en sådan? Eller nej det är jag ju inte för ännu har jag ju inte behövt ta del av smärtan på riktigt, men i helgen är jag helt säker på att den kommer att visa sig på något sätt.

VÄRMEN SÄGS SKALL VARA DÄR OCH GE MIG MOTSTÅND! ALLTSÅ SKA JAG TÄVLA MOT VÄRMEN. JAG TÅL JU INTE VÄRMEN!

Hur laddar jag då upp? Morgonjobb och förberedelsemail till anmälda inför löparläget. Du har väl anmält dig du också? =)

sista pass2

Hinner sedan rätta färdigt några hälsoarbeten som eleverna i kursen hälsa och friskvård lämnat in innan et är dags för dagens fartruscher. Det är äntligen sommar och jag inviger de korta tightsen. Säkert föst i stan men friskt vågat, hälften vunnet eler så blir man förkyld på kuppen. I går körde jag 8 km på ORMBERGET innan jag skulle träffa löpargruppen och då blev det automatiskt upp och ner på stigar och efter skogvägen, en bra distansrunda på 45 min.

sista pass

Idag värmde jag upp 1,5 km innan jag började köra några 400 meters fartökningar. Jag hade både med och motvind och hamnade mellan 3.45-4-05 och det kändes både bra och dåligt och tungt och lätt , men mest lätt så formen är det nog inget fel på om inte värmen tar knäcken på mig.

När jag kommer in har hunden gjort ifrån sig i hela lägenheten, troligen magsjuk och ätit något gammal kadaver  i skogen i morse då jag hade henne lös. Bara börja sanera.

 

Ut på stan för att hämta mina färdiga Team Acctive kläder och ett snack med Krister på bästa butiken i stan.

64509_281067545344791_441723971_n

Jag lärde känna Krister när jag skulle springa mitt första Lidingölopp och han gav mig råd som en då, inte fullt lika erfaren löpare, som jag är idag, även om jag idag har sååååå mycket kvar att lära. Som till exempel att dricka vatten medan jag springer i värme utan att tappa fart och behöva stanna.

göteborg1

Börjat packa och det blir mestadels sommarkläder för det är runt 20 grader i Göteborg i morgon då jag landar. Det pirrar lite i magen och jag funderar så klart hur det kommer kännas efter 3 km. Jag tycker ofta det är då avgörandet kommer. Hur känns det? Känns det lätt kan man fortsätta och hips vips har jag passerat tio och kanske känns det fortfarande inte oövervinnerligt. I så fall vet jag att jag troligen kommer klara mitt mål.  Jag är på väg.

Mot Göteborg.

 

Mot SM och jag ä en av de 39 svenska tjejer som står där längst framme i elitledet tillsammans med några av Sveriges, ja kanske världens snabbaste löpare i halvmarathon. Någon av dessa underbara löpare kommer vinna SM guld och jag är bara så otroligt glad över att få vara på plats bland alla dessa. Men jag är också en av tusentals löpare som är där för att jag älskar att springa, för att jag behöver en utmaning och för att jag helt enkelt är såld på att ha vinden mot min kind. I am a runner.

göteborg4

Dgöteborg

 

I morgon kl 06.25 lyfter planet mot Göteborg. Jag längtar efter de gröna vidderna och den blommande Magnolian som är så där härligt vacker och ger i från sig en sommardoft. Jag längtar efter att känna adrenalinnivån stiga och pulsen bli hög redan när jag närmar mig nummerlappsutdelningen. Jag är av dem, en av de tusentals, en av dem som kommer ha kul men som också kommer att slita mitt hår, och banna min själ och ställa frågan till mig själv: What a fuck am I doing?

 

 

ADIOS

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s