Sommarkväll med myggor som dansar förbi men vet du? Det gör mig faktiskt ingenting.

Sommarkväll på på berget efter ett varv på milspåret med trevligt sällskap i form av en tjötande Göteborgare.

Sommarkväll. (ar)
Ja e växer inte på trän, denna sommar som kommer kommas ihåg som en av de mest solkranka.

Sommarkväll och det är vackert och sagolikt här jag dansar fram med myggen och slåss med dem jag aldrig kommer vinna över i en kamp där endast en kan stå som vinnare, nämligen vi själva, här och nu!

Sommarkväll. Jag känner känslan av ett svettigt träningspass som tar emot mig i sin famn och smeker ömt min kind likt vinden gör. Jag försöker att slå bort tankarna av det som stulit min energi det senaste dygnet och får mina känslor att bete sig som om jag vore en 14 åring. Jag försöker slå bort tankarna, likt jag slår bort myggen, men jag inser att det är en kamp jag kanske inte kommer att vinna. Jag inser nu att jag inte kan vinna allting.

Det finns ingenting jag kan göra här.
Jag har förlorat. Just den kampen.
Sommarkväll.
ADIOS!