Allt har sin tid och när jag fått tid att smälta mitt lopp är jag nöjd  att jag kämpade mig i mål utan att ge upp!  Jag fixade en tid jag varit toppen nöjd med för två år sen och jag har gjort 4 halv Marathon bara i år! Det kan inte bli personbästa hela tiden heller!  Näre ridån ramlar ner, vem bryr sig om tider. Det är upplevelserna av det vi gör som vi minns, inte alltid de tider vi gör .

Som mannen som jag mötte efteråt sade t mig, han var 68 och sprang in på 1.35! Han var inte nöjd men han var klok och

vis och det han sade tog jag in i
Mitt hjärta! Att reflektera och gå vidare efter det! Det ska jag göra nu!

Innan starten inför Stockholm halvmarathon.

Tröttheten jag haft sedan mitten av augusti har visat på en löpar form som inte är på top! Jag som kunnat ha den mest perfekta känslan efter ett lopp men framförallt under! Pigga ben och förmåga att köra på har haft mjölksyra känningar och problem med andning! Nu har jag några veckor på mig att reda ut vad det beror på!

Min uppladdning inför detta lopp kan jag inte klaga på förutom en dålig sömn natten före men det hör inte hit ! Att det var varmt var inte heller avgörande i går utan det var andningen som inte stämde och känslan av ben som inte kommer någonstans och springer i sirap, samt förmåga att inte pressa mig då motivationen uteblev dessutom! Magen var inte i form och toalettbesöken hann bli 5 stycken bara inna start. Under loppet var jag nära att behöva sätta mig i buskarna men lyckades ta mig imål trots allt.

Jag startade dessutom för fort vilket det är lätt att göra när man står i eliten och stämningen är hög! Alla vill komma iväg!

Dessutom var jag sen t starten och saxa mig mellan alla som också var på väg men som startade senare än jag och tydligen har en framförhållning som heter duga!

Jag skriver alltid ner mellan tider från ett snabbt lopp och ett sämre lopp på min hand! Började med det i vår på Prag halv Marathon som gick så fantastiskt bra! Inbillar mig att det gett tur! Två sluttider med mitt personbästa på 1.25 och tiden från 1.30 i vår hade jag på handen igår!  Intalar mig att det ger mig tur och det har det också gjort många gånger!:-D

Följer tider bra , håller måttet,och passerar fem km på dryga 20 och tio på 40 men inser  därefter att detta ej kommer hålla! Svalkar mig med vatten och korvar upp linnet som suger fast i magen som en magnet!

Tappar fart och inser att jag ligger på runt 4.25 i fart och bestämmer mig för att ligga kvar här! Sveper en mugg vatten! Hör någon skrika heja morjärv och sista fem km tappar jag tyvärr 7 placeringar för då känns det tungt och stumt!

När backen vid 17 är passerad går det utför igen men inte ens där kommer jag ner mot 4.05 igen! Upploppet var nu nära åh jag såg hur klockan tickade 1.29 och uppåt! Jag spurtade men slutade på tiden 1.30.00! Inte mer och inte mindre!

Besviken först och inte så mycket på tiden utan på känslan av att istället för att kunna öka och springa om folk nu vara den som blev omsprungen då jag tappade! Det är den känslan jag minns nu då jag ger mig i kast med nästa lopp Lidingöloppet!

Träffade  en bekant från Gällivare! Tänk att vi från Norrbotten är överallt!

Nu har det gått en tid närmare bestämt ett dygn snart,  och jag ser tillbaka på ett lopp som kunde gått bättre, men också sämre! Jag ser mig själv i spegeln och de bruna ögonen ler ändå och ger tilltro och självförtroende t mig själv! Jag är duktig! Jag slutade på 36e plats av tjejer och jag hade inte mitt bästa lopp!

Livet går upp och ner och så gör även löpningen! Vi lär av det vi gör och det är just det som är så viktigt efteråt, att faktiskt stanna upp och fundera på vad som behöver bli gjort för att känslan ska bli ännu bättre t nästa gång!

Min resa i år har varit fantastisk och jag har tagit mig in bland de 40 främsta med dessutom en 12e plats på sm ! Jag har mött så många fina människor, jag har startat mitt eget företag så jag nu kan hjälpa andra att hitta kärlek för löpning, jag har haft en god vän vid min sida hela helgen som stöttat mig och jag har fått uppleva en morgon jogg i ett soligt

Stockholm med pigga ben!

Bara det är värt mycket! Att inte ha någon skada och att kroppen hållit och känns fräsch! Frukosten med Klas blev bara en timme idag! Grattis Klas t ett bra lopp! Du ska vara nöjd för du är på väg tillbaka nu igen det vet jag! Lidingöloppet blir ditt lopp!

Själv är jag Johanna! Varken till eller från och trots att ni läser detta och förundras över det jag gör, eller inte förundras så får ni inte glömma bort att jag bara är en vanlig tjej, som älskar att springa men vinden mot kinden!

Fortsätt följa mig! Nu laddar vi om Lidingöloppet om två veckor med bättre järn värden och piggare ben!

Och nu väntar en resa i Göteborg med bästa mamma!

Tack och stor kram t er alla som följer mig och som visar att ni finns! Det ger kraft !

Adios