Igår var en bra och rolig dag för mig då jag sprang Lidingöloppet med den mest perfekta känslan! När den kommer vet jag varför jag älskar löpning så mycket!

Men jag tror också att det måste komma en motgång för att man ska få känna just den känslan som jag är övertygad om att alla idrottare söker på ett eller annat sätt!

Igår kom den och jag kunde springa i mål som 16e dam på Lidingöloppets 30 km på en tid som för mig var helt otrolig för två år sedan!

När jag för två veckor sen sprang en halvmara och fick kämpa mig i mål trodde jag att jag kunde se mig upp i stjärnorna med ett nytt person bästa men jag lyckades springa 7 min snabbare än förra året trots att jag var toppen nöjd redan då! Jag tror det var just det faktum att jag släppte stressen och gjorde mitt eget lopp! Hittade min fart som är en Johanna fart!

Jag vet inte vart kraften kom ifrån men den kom och den fick mig att gråta efter målgång! Det kan låta som en skröna men jag har upplevt det bästa med löpningen igår!

Mer rapport kommer senare !

Adjö så länge