”Andas in och känner hur kylan sätter grepp i mig och mina lungor. Andas ut och det rökfyllda molnet blandas med den kyliga morgon vyn och jag mår plötsligt illa av den kalla luften. Det är minus tio idag men det är också en av vinterns, kanske årets vackraste dagar.. Följ med mig på en vecka i träningens tecken.!”
Igår efter mitt långpass och även under tiden så hann jag fundera på några saker. Den första tanken som kom upp i skallen var det här med att det verkligen går rätt snabbt att bygga upp en tålighet för sin träning och att vår kropp anpassar sig efter den fysiska aktivitet som vi väljer att bedriva. Jag började lägga in långpass i min träningsagenda förra vintern på pass uppemot 2 mil, och tidigare hade jag kanske sprungit som längst 15 km med något längre pass då och då. Jag minns förra årets lördagspass med en känsla av att benen alltid värkte lite grann mot slutet men det gör de aldrig idag.
Efter 23 km känner in i en runda känner jag mig nästan starkare än vad jag gör någonstans och det kan endast tolkas positivt, för en som gillar att träna men som ändå gillar att inte lägga ner all min tid på träning eftersom att tiden mellan träningen är A och O för mig och jag älskar verkligen att bara ligga i min soffa om kvällen och lyssna på julmusik eller ha ljudet av tvn i bakgrunden och stänga av datorn. Jag älskar att bara vara. Jag är i princip aldrig skadad eller sjuk, peppar peppar ta i trä, i år i allafall, men jag tror att det beror på att jag är så noga med hur mitt liv ser ut och att jag får den återhämtning som min kropp behöver för att ge mig de resultat jag kunnat prestera. Efter min lilla överbelastning i vår har jag sett över min tävlingskalender och vid närmare eftertanke är det inte konstigt att ngt kom då jag efter att ha haft mjuka sköna distanspass hela vintern, började med att springa en halvmara rekordsnabbt och sedan tävla ibland två lopp varje vecka ända tills i maj.
För mig är ett resultat inte att vinna ett lopp eller springa in på nytt personbästa, utan att faktiskt kunna springa med nyförälskelse varje dag även om det givetvis också finns de passen som är slentrian.
Min dag består til mycket del av planering och otroligt många tankar i mit huvud handlar om löpningen så egentligen kanske man kan säga att jag tränar dygnet runt eftersom löpningen är en så pass stor del av mitt liv. En vanlig träningdag flör mig ser ofta ut som så här. Kliver upp och mogonlöper och äter sedan en näringsrik frukost som jag vet är bra för min återhämtningen. Efter passen är det hundpromenad, arbete och lunch och sedan avslutas eftermiddagen med ytterligare ett löppass följt av styrkeövningar som jag vet är bra för mig och min löpning. Att slänga ut blicken genom fönstret för att kolla väderleken är vanligt liksom det också är att kolla hur prognosen på yr.no ser ut. Vilka kläder blir det idag och har jag någon lucka under dagen så ser jag alltid till att hinna lägga in träningen där för att kunna vara fri om kvällen och istället ta hand om det andra som kroppen och JAG behöver. Det sista jag gör är att lägga fram de kläder jag ska ha för att spara så mycket tid som möjligt till morgonrundan och är det tight om morgonen går det alltid att springa till jobbet och ta med frukosten i ryggsäcken och inta den där efter jobbet . Det sista jag gör är också att kolla så larmet är ställt så jag inte riskerar att missa min morgonlöpning, ty den är nästan viktigare än vad det är att hinna till jobbet . Tycker du att mitt liv känns inrutat? Det kanske är ett inrutat liv, men det krävs disciplin och struktur för att hinna få in många bitar i sitt liv och att plocka fram bra och varierad träning gör rent långsiktigt att vi utvecklas eftersom det ger oss mer och mer träningslust och det här är ju mitt intresse. Mitt liv. Med vinden mot kinden.
Nu till veckans träning.
Måndag blev ett morgonpass på 7 km innan frukost och sedan promenad med Selma efteråt eftersom hon är opererad och inte får motioneras nu. Jag har sett att promenaden efter min löpning ofta är bra för mina muskler och min återhämtning och fårmåga att komma ner i varv. Måndag kväll blev också skidor 16 km på Ormberget då jag skejtade och det kändes skönt i kroppen efteråt trots att det var väldigt kallt med temperaturer upp mo 15 minus, så masken fick sitta på eftersom jag var ute länge. Jag älskar känslan av att varva min löpning med skidor.
Tisdag blev morgonjogg 7 km kl 06.00 följt av fartlekspass 12 km med David på eftermiddagen. Speciellt nöjd är jag med vårt pass eftersom det var nästintill jämförbart med ett lopp för mig rent pulsmässigt och klockan stannade på 45 min totalt inklusive uppvärmningen och tiden mellan tempot så jag gissar att vi klämde snittfart på under 4 min per km.
Jag lyckades guida både mig själv och David genom ett extraordinärt pass med både Tabata och andra varierande tempoinslag. Totalt blev det 19 km löpning den dagen.
Onsdag var det väldigt halt ute så jag sprang på eftermiddagen 12 km men det kändes segt i benen eftersom jag fick spänna mig rätt mycket. Jag sprang i mina Icebugs och jag har märkt att det värker lite i vaden om jag har dem för mycket då de är stumma och styva i modellen. Nu har jag fått nya fån Acctive sport och hälsa som enligt Krister ska vara väldigt bra även för långa pass. Dessa heter Icebug Anima, men jag gör verkligen inte reklam för skon för att jag är sponsrad av dem, men Krister lyckades guida mig rätt i skodjungeln.
Torsdag blev skidor 16 km återigen men eftersom det regnade då jag åkte gick det lätt i spåret och jag gillar när det går tungt så jag får ut den effekten jag vill och blir mer trött, men det är kanske en teknikfråga också då jag inte åkt så mycket skidor det senaste åren. En av mina utmaningar i vår blir Bothnialoppet som går mellan Luleå och Piteå på isen och är 6 mil långt.
Fredag blev morgonlöpning 8 km följt av fartlekspass 8 km där jag lyckades hålla en fart på runt 3.54 min per km under mina längre intervaller och det kändes väldigt bra i kroppen.
Lördag var det Skinkloppet här i Luleå, ett motionslopp på 7,4 km, som inte ingick i min tävlingskalender i år. Förra året vann jag loppet som comeback efter en skada. Jag hörde att mina klubbkompisar Peter och Nina kammade hem vinsterna i år så det var roligt. Grattis till er!
Fredagkväll blev god middag och soffmys med godis och provning av nya kläder inför helgens fest. Till slut föll valet på den lila toppen.
För mig blev lördag långpass så jag gav mig av på morgonen kl 08.45 och hann springa 3 km innan jag kände att jag var tvungen springa hem och byta om till en varmare jacka. Under natten hade det nämligen hunit bli minus 12 grader. Jag mötte upp Jens, David och Mattias och jag valde väg idag och vi tog oss fram längs efter isen med solen som ett orangefärgat klot och snö som bomull under fötterna.
Det var uppfriskande och lite kyligt men vi lyckades hålla snitt på ca 5 min per km och när jag sprungit 24 km ville jag ha mer, mer , men..
Jag valde dock att avsluta här för att det kändes så bra och jag är nöjd med veckans mängd jag skrapat ihop.
Jag fortsatte hemåt själv med en extrarunda, efter att ha haft ungefär 18 km tillsammans med de andra.
Nöjd, glad och tillfredställd och redo för att hoppa i partykläderna och möta vännerna som skulle komma hem på julfest hos mig. Först hade jag lagat kycklinggryta med en massa goda nyttigheter som jag bjöd syster Ulrika och hennes Jörgen samt min fina vän Micke på.
Sedan blev det en precis så rolig kväll jag hoppas på. Med lagom vin och sötsaker.
Mina vackra vänner .
Vi var till och med på Max på natten och jag kände mig som 23 eftersom jag tror det är ruskigt länge sedan jag ätit Hamburgare ute om natten efter en krogrunda, men då hade jag fantastiskt mycket kraft i armarna idag på den 19 km långa Skejtturen som blev veckans sista träningspass =)
Blötsnö med lapphandskar och mycket folk på den 2,3 km långa (korta) rundan, men bättre det än inget spår alls, även om jag föredrar att vara ensam med endast ljudet av stavar som slår mot marken.
Summa summarum så är jag toppen nöjd med min träningsvecka som bjudit på totalt ca 6 mil skidor, tre pass och ca 73 km löpning av varierande slag utomhus, med hemmastyrka i anslutning. Till veckan väntar ett spännande möte med ett träningscenter här i stan .
Och härmed sätter jag punkt för detta och slutar där jag började förutom en liten marginell skillnad. Den är över.
”Andas in och känner hur kylan sätter grepp i mig och mina lungor. Andas ut och det rökfyllda molnet blandas med den kyliga morgon vyn och jag mår plötsligt illa av den kalla luften. Det är minus tio idag men det är också en av vinterns, kanske årets vackraste dagar.. Följ med mig på en vecka i träningens tecken.!”
ADIOS!