Konsten att fira jul utan att rulla fram efteråt.

Kommer här. Nu summerar jag veckan som varit. Och tro mig jag har ätit som en häst, vilat som en bebis och myst som Ferdinand jag också!

Årets näst-sista dag är nu och jag spenderar den ensam ikväll för att hinna ta itu med det som blivit eftersatt under den jul som varit och som inneburit en del resor mellan Luleå och Överkalix . Det tar tid att pendla och som vintern sett ut fram till nu så är vägarna så dåliga att man får hålla en lägre fart. Ni som tror att den norrbottniska vintern är vit i år har fel. Om man använder en lupp kan man ta del av vitt, men inte fluffigt och mjukt som jag önskar och som jag skriver om i min årskrönika som du bör läsa om du inte redan gjort et..

för att fortsätta på snöspåret så, nej den snön jag hittar med luppen nu är hård, smutsig och kal. Det kunde lika gärna varit slutet på april. För en löpare är det inte de bästa förutsättningarna nu men jag är ändå nöjd med den träning jag kunnat utöva de senaste månaderna. Egentligen ända sedan Lidingöloppet. Minst ett långpass i veckan, förutom de två veckor efter Lidingö då jag hade knäkänningar och cyklade, men då fick jag ändå ihop bra alternativ träning, även om löpning är löpning och för mig finns ingen bättre träningsform.

I går kom min älskade mamma hit och har stannat till idag. Vi har städat, myst, ätit gott och pratat. Min mamma är mitt allt och jag vet inte vad jag skulle göra utan henne.

mor

Under eftermiddagens andra träningspass som var skidor och Skejt på Ormberget så träffade jag på Ingvar och vi pratade en del. Ingvar är en sådan person som jag vill vara när jag blir stor. Och missförstå mig inte nu, Ingvar om du läser detta; ty du är som en ung pojke i dina bästa år men på passet är du ändå lite äldre än mig även om man inte kan tro det när du svischar förbi mig på skidorna.

Jag tror att träningen håller en människa ungdomlig och den dagen jag blir äldre vill jag alltid kunna fortsätta springa även om jag vet att det finns annan träning att utöva så är löpningen ändå bäst.Tycker jag !  Jag tror att det är vanligt att många som utövat idrott på hög nivå lägger av efter några år antingen på grund av skador eller på grund av bristande motivation . Jag vet att jag alltid kommer älska träningen och behöva den, men därför är jag också noga med att hålla den på en sådan nivå att den ska kunna fortsätta ge mig glädje. Om jag bara skulle träna hårda slitsamma träningspass skulle jag inte längta efter träningen så mycket även om det så klart är roligt att se att utvecklingen går framåt nu. Jag vet dock att det kommer en dag när det kanske står still mer, men det betyder inte att jag kommer se mig själv som gammal och slut som artikst om jag uttrycker mig så. Dessa tråkiga fraser som innehåller ord som: Jag är gammal, jag är äldre och blablabla de tilltalar mig inte , ty jag vill tro att åldrn bara är en siffra och vet du vad? Jag springer hellre marathon med fin känsla än att behöva visa leg på Systembolaget och jag har hellre magrutor på magen än en helt rynkfri hud. Vilket väljer du?

Med löpning behövs inget botox (hahaha)

Inget solarium och inga dieter. Ät och var glad som min gode vän  Mikael brukar säga: Glada kalorier ut och in.

Nu till veckans träning. Det är så mysigt just nu. Tyst och stilla. Ljusen brinner i staken och lägenheten doftar nystädad. Selma ligger på den rosa mattan och kaffet är uppslaget i koppen. Bredvid mig har jag kvällens smoothie bestående av Alpro Hasselnötsmjölk, banan, bär och Kokosflingor.

I måndags sprang jag två pass och började morgonen med att köra 9 km efter min egen väg i den lilla byn . Förutsättningarna var fina då för träning och det var snö på marken, lite kyligt ute och väldigt vackert. Det blev en morgonlöpning i distansfart som avslutades med en god frukost och morgontidningen innan förberedelserna inför julbordet där jag bar ansvaret för grönsaker och vegetariska köttbullar, som blev goda om än de smetades ihop på färden ner mot min syster. Det jag hade i mina köttbullar var följande: kikärtor, persilja som finhackades, gröna ärtor som mixades ihop och sedan stektes i olja. Julbordet ska alltid innehålla grönsaker tycker jag som är en stor förespråkare av det och så blev det även i år med olika sorters ärtor, broccoli och lite annat. Mina favoriter på julbordet är för övrigt lax, sill, mjukkaka (hembakt bröd), grönsaker, mammas grönkålsgratäng, och köttbullarna om det är gjort på viltfärs. =)

vegetariska

Julafton började jag dagen med den traditionsenliga julaftonsjoggen som jag dragit igång och där många många deltog från olika ställen av landet.  Det var en kall juladftonsmorgon med minus 20 då jag gav mig av, men när de 13,5 km va avklarade var det endast 15 och på väg ner. Hips vips hade det gått ner till O och nu har det hållit sig så till allas förskräckelse. Vi vill så klart ha knaster och vitt under fötterna .

julafton1

   julafton

Så här såg vi ut på julafton i minus 20 =)

KALLTUTE

Kika in på evenemanget på Facebook och se vilka härliga bilder alla lade upp.

wpid-IMG_20131228_200549.jpg

Julafton!

På juldagsmorgon blev det snabbdistans där jag sprang efter frukosten och var ute 9 km och det är ett av veckans bästa pass just för att underlaget var greppvänligt. Den varma luften hade gjort att det blivit en mjuk snöhinna som gjorde att jag kunde springa fortare. Jag lekte med farten i olika etapper och det blev därför lite kortare och längre etapper varav några var ca 2 km. Ett bra pass, värt att minnas.

På kvällen körde jag ett mörkt pannlampepass som var aningen häftigt just för att det var helt svart och jag sprang på en väg som är 3 som rätt in i skogen. Inte en lampa så långt ögat år. Vid vändpunkten kommer jag till en bro som förbinder Ängessån, väldigt vackert som sommaren men nu kunde jag känna adrenalinet i kroppen för att det var så ensligt och läskigt men ändå coolt. Tack pappa för lånet av din Silva pannlampa. Totalt blev det 15 km den dagen.

mörkt

MÖRKT PASS

Torsdag blev det 12 km distans varav 2 av dem avslutades i djupsnö och det var riktigt tungt men kul och jag älskar ju skogen och tystnaden så vi trippade och plumsade på, Selma och jag.

djupsnö

På fredagen åkte jag till Luleå igen och började dagen med att springa 8 km varav jag tog två varv efter det nersnöade skoterspåret och snölöpningen igen. Pappa hade dragit upp ett spår för att kunna gå med Molly men nu var det säkert 20 cm snö över så det bet rejält i varje steg.  Efteråt var jag riktigt trött och det suger verkligen bra i benen när man kör den. Alla ni som inte testat att springa i djupsnö borde göra det .

På kvällen avslutade jag fredagen med ett lättare löppass med Selma för att hon skulle få springa av sig efter en lugn dag i bil. Jag hade lika gärna kunnat promenera men jag valde ändå att springa rundan runt sjön som totalt blev 7 km så att även den dagen slutade på 15 km.

Lördag var och är långpass och denna gången blev det ett rejält sådant. Jag känner mig otroligt stark i kroppen gällande löpningen och kan märka att jag utvecklat uthålligheten i kroppen på så vis att jag inte alls blir sliten efter löpningen, återhämtar mig bra men så borde det vara då jag äter bra, sover bra och tränar varierat.

Och ja jag är ännu i Norrbotten även om det inte ser så ut =)

gräs

wpid-DSC_1021.jpg

Det var väääääldigt halt just denna lördags morgon kl 09.3+ då jag mötte Anna och vi joggade iväg men det gick ändå fint utan vare sig Icebug eller broddar och på Porsön hakade vi på Johan och de andra i  Lulekamraterna och sprang rundan med dem. Totalt slutade detta pass på 27,2 km och jag lovar att jag kunnat fortsätta hur långt som helst. Jag ökade farten några gånger och känslan var väldigt fin i kroppen och även dagen därpå var jag pigg, trots att jag var så sjukt hungrig hela lördagen så jag fick äta och äta utan att bli riktigt mätt. Det är verkligen viktigt att fylla på med fin eergi efter ett långpass och denna gång blev jag efter att jag kommit in lite frusen så jag tror att energon tog slut efter de 27 km jag sprang.

Söndag blev det ett lugnt 8 km pass och där avslutades träningsveckan som idag börjat på nytt med intervaller med Lulekamraterna och vet ni vad det bästa är? Jag höll en fart på runt 3.35 min per km på de 1000 meters intervaller vi körde med fin känsla. Jag har inte alls kört något sådant tidigare och ar dessutom alltid sprungit ute hela vintern i år. Detta var första gången jag sprang i en inomhushall och jag måste säga att det var otroligt kul. Det kommer jag lätt att göra om för jag ska vara i fin form inför Barcelona. Jag ska! Jag vill. Jag kan!

Totalt blev det denna vecka 10,4 mil och tro mig det är ingen vanlig träningsvecka för mig. Vad har jag då gjort? Jo jag har sprungit varierat, återhämtat mig snabbt, valt rätt skor för rätt väder, anpassat farten till dagsform, masserat vaderna, laddat med bra mat och njutit för det mesta. Jag har kort och gott vant min kropp att tåla lite mer än förra året .

Jag hoppas ni också haft en fin träningsvecka och att nu har en fantastisk jul. Avslutar med lite bilder från min fest med fina vänner i lördags. Livet är också mer än bara träning. Först en bild på mig innan utgången.

feeest

                          Efter långpasset var det en sväng på stan för inhandling av en ny kjol och                                            ombyte till det här

anna och jag

dräkt

Missa inte att ge dig själv den bästa moroten inför 2014! Anmälningarna kommer in och passa på innan priset höjs.

Klicka här

Löparcamp_Web

ADIOS!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s