Jag är, jag blir, jag får det jag förtjänar! Vem är jag egentligen?

Stora bruna ögon som tittar fram genom en bångstyrig lugg som täcker den panna som av åldern börjat få spår, trots att åldern endast än så länge är en siffra i en kropp och ett ansikte som osar av ungdomlighet och ett liv , där de senaste åren bestått av hälsa, träning och intresse för kost. Jag är i bra form och jag har aldrig varit i så bra form. Det är ett privilegie, att livet bjuder på ungdomlighet i den vattenpöl som frusit till is och lämnar vita vidder att utforska. Som idag. 25 km, 17 grader, sol, om än den står lågt på himlen.

 Jag springer sju mil i veckan, åker skidor ca 4 mil  och därmellan tränar jag även på gym ibland. Jag har rutor på min mage, en liten bulle på min arm och jag unnar mig saker när jag vill utan att tumma på livets melodi. Den nynnar jag på dygnet runt. Jag älskar träning och den älskar mig!

buff1

 

Brunt hår som inte längre är glättigt mot fingrarna eller skinande blankt för att det faktiskt kom en dag då jag insåg att mitt hår inte skulle trilla av från lite kemiska behandlingar och att det gamla ordspråket: ”Ska man vara fin, får man lida pin!”,  faktiskt stämmer rätt så bra.

 buff

Smala fingrar och handleder och vältränade vader från den löpning som ger mig glädje var dag i det liv jag funnit en slags harmoni i, för att det är mitt liv. Det liv jag skapat och format med hjälp av de som alltid finns här för mig.

 

Vita tänder, rena och utan skador som vittnar om den tandborstning jag som liten flicka plikttroget fick göra var morgon och kväll och som sitter i ryggmärgen alltid, alltid tack vare min envisa mor som alltid velat mig väl.

 

Ett stort hjärta med en regelbunden puls, som ibland kan hoppa över ett slag om människan som hjärtat bär blir påtagligt stressad, rädd, full av nervositet eller oro. Ett hjärta som producerar, inte kanske alltid så många slag i vila, men desto mer när det väl gäller och som bär mig framåt mil efter mil i det liv jag springer fram genom. Ett hjärta så fullt av kärlek för de som jag får energi ifrån. De andra lämnar jag någonstans efter vägen ty livet är för kort för något annat.

 

Jag är, Johanna.

 

Jag är varken eller. Bara precis som vanligt med drifter och med laster precis som du. Jag kanske inte alltid säger de klokaste sakerna eller ställer de mest relevanta frågorna, men jag kan garantera att jag är logisk och om du ber mig om råd så kommer jag inte att ge mig förrän du är tillfredställd, nöjd och når dina mål!

 

Jag kanske inte alltid är den mest toleranta människan när det handlar om förändringar eller brytna mönster, men jag kan garantera, att den som ger mig frihet utan att släppa mig helt, kommer att få så mycket tillbaka.

 

Jag kanske inte alltid tänker innan jag pratar men jag har talets gåva som jag försöker förvalta väl och ibland kan jag inte hjälpa att pärlhalsbandet går isär och sprids ut i tusen och åter tusen bitar. Men var inte orolig, ty jag kommer söka rätt på dem alla med ljus och lykta och jag kommer hitta dem och slutligen lappa ihop spillrorna om du låter mig göra det för att du värdesätter det som är gammalt och genuint framför det nya och mer moderna.

Jag är Johanna. En helt vanlig tjej och jag kan lova

Att den som ger mig ärlighet kommer att få tillit.

Den som ger mig sann vänskap, kommer att få många skratt i livet tillsammans med mig för att jag alltid kommer finnas här.

Den som ger mig ett leende kommer att få ett tillbaka, inte bara från min mun som inte alltid skrattar, utan från mina ögon som talar om när jag känner mig som mest lycklig.

 

 

 

ADIOS!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s