Har du tänkt på hur lätt det är att stanna kvar på samma ställe, göra samma saker, kyssa samma människa (groda) prins (?) och äta samma mat (snabbmat, e-ämnen och skit) …dag ut och dag in bara för att det är bekvämt och smidigt. Det ger kanske i från sig en trygghet som visar sig i den måntaliga summan som ramlar in på ditt konto och vetskapen om att någon väntar där hemma. Sedan om han eller hon inte gör det spelar mindre roll. Den mättnadskänslan du tror att du får efter dina måltider är bara tomma kalorier som lämnar din kropp lika snabbt som den kom. När tänker du börja bry dig om, dig själv?

Har du tänkt på att det är lätt att snöa in på samma hjulspår och bara låta det rulla mil efter mil. Någonstans mellan alla matlagningar, blöjbyten, hundrastningar, skjutsa.-hämta till träningar, dagislämningar etc finns du, en individ som kräver sin egen tid och den tiden måste du få ha. Det är en tid som gör att du får vara DU och ingen annan. Det är en tid så du kan reflektera och räta ut många frågetecken och kanske fråga dig själv vad vill jag?

Jag får den tiden när jag springer.  När jag tränar för träning kan vara både ensamt och socialt.  Löpningen är det bästa tillfället för att tänka och gå igenom saker som jag funderar på. Jag får ibland frågor om jag inte vilar ibland och bara tar en promenad och självklart gör jag det. Men löpning för mig handlar inte om blodsmak i munnen, stenhårda intervaller, backträning, snabbdistans, långdistans och allt vad det nu heter idag och som man kan läsa om i de tidningar som ständigt cirkulerar på nätet och landar i mångas brevlådor. För 30 år sedan fanns inte alls lika mycket av detta och de som fanns handlade inte om hur vi blir en snabbare löpare. Ändå så var löparna snabbare då än nu!

Löpning för mig kan handla om att jogga med känsla i ett lugnt tempo och möta dagen, som i morse då det blev 45 min utan att ha en tanke på hur långt och snabbt. Löpning handlar om harmoni, för resten, det skiter jag i. Jag springer hellre,  än bra!

Löpning handlar om meditation, som fler skulle behöva mer av. Jag själv skulle kanske behöva mer av den vinnarskalle som finns i andra, som drivs av att bli bäst från det att de är riktigt små. Höga krav kan vara bra, men också bli din fiende i längden.  Jag är nöjd och glad och finner mig själv bra utan att det ska gå överstyr, får jag säga så?

Idag är det fredag och jag är inne på veckan före jag ska till Spanien och springa en träningstävling i Barcelona. Ja et blir ju en resa fylld av glädje och äventyr. Vi ska bo fint på ett hotell som ligger nära starten och vi kommer garanterat vara litesmålulliga.nu  efteråt.

Mattias ska med =)

 

=)  Som ni som läser bloggen vet så har jag ett extraslag och det har idag följs upp. Tidigare har det visat att jag har låg puls och att jag har fler extraslag än vad som är normalt, men jag känner bara dessa om jag utsätts för press eller stress i form av oro och om jag druckit mycket alkohol . Dagen efter får jag väldigt mycket känningar.

Tove, läkarstuderande från Piteå, grym tjej, löpare och framtida talang, bosatt i Stockholm skickade en länk till mig där man kan läsa om åkomman extraslag. Precis som jag trott och hört så är det just stress, alkohol, kaffe, the och koffein som kan utlösa dem och oftast är det i vila de känns. Men det är just i den vilan vi märker dem mer och de stör vår sinnesfri, som i mitt fall.

I dag lever jag med detta och har lärt mig hur jag ska leva för att det ska kännas så lite som möjligt.

Undersökningen var noggrann och jag fick vara halvnaken inför två läkare, varav den ena en underläkare som var tyst som en mus. Den andra han hade annat att göra och brydde sig inte om oss. Det tog 25 min och sedan fick jag hoppa in i ett annat rum, klä av mig igen på överkroppen, blotta mina små näpna men fasta gelehallon *ler* och först ta blodtryck och vilo ekg.  Efter detta fick jag okej av läkare att hoppa upp på cykeln, där motståndet sedan blev tyngre. Var annan minut tog, den vänliga sköterskan blodtrycket och ökade på belastningen efter att jag fått säga hur ansträngande jag upplevde det. Det krävdes mycket innan pulsen gick upp men till slut lyckades vi få upp den till 163 som motsvarade ca 85 procent av max. Sköterskan sade att jag trampade som en hel karl och att det krävdes närmare 270 i belastning för mig. Hon berättade också att mitt extraslag syntes i början men försvann då jag blev andfådd och därefter blev det bara ett extraslag då och då. Hon berättade också att blodtrycket var 122 genom 75 och att det steg som det skulle.

 

Efter det var klart körde jag in till stan och lunchade med Sabina på Symfoni, handlade en ny lager 2 tröja, som jag troligen kommer ha på mig i Barcelona, samt ett pannband i min favoritfärg, korall.

När detta var klart tackade jag ja till ett jobb jag blev erbjuden sent igår kväll då jag satt på Spinningcykeln på INPULS. Jag sökte en idrottslärartjänst på 80 procent, kom till intervju och får jobbet fram till den 13 juni.

Hur det än blir och går så måste jag våga prova och hur vet jag hur det blir om jag inte provar. Vad är det värsta som kan hända? Och schemat verkar bra så jag hinner nog träna och coacha också =)

Nu har jag precis bakat favoritbrödet och ska göra bananpannkakor till kvällsmat .  Fredagsmys.

Ingredienser (2 stycken pannkakor)

1 mogen banan

2 ekologiska ägg

3 matskedar keso

1 nypa salt

1 matsked kokosolja att steka i.

Mumma.

Servera med Ryvita knäckebröd och keso =)

I morgon bär det upp till mor och far efter spinningpasset, 45 min på Inpuls följt av styrketräning och sedan väntar en vecka med minimalt med löpning.  Loppet i Barcelona blir kul men jag kommer inte kunna springa på som jag normalt kan eftersom jag inte är i form. Jag känner mig lite sliten i kroppen och har dessutom känningar här och där av massage och naprapatbesök.   Med facit i hand så har jag definitivt tränat fel inför ett lopp, men å andra sidan så blir det fantastiskt kul att springa ändå även om jag inte springer in under 1.30. Det jag behövt just nu har varit mycket träning av varierande slag, med styrketräning som ger svällande muskler, skidor om än det gett en överbelastad vad och spinning som jag börjat att älska.

Vad behöver du?

ADIOS