Träning, tårar och coaching.

När någonting oförutsett händer blir det som om hela livet stannar upp för ett tag, men löpningen hjälper mig att hålla huvudet på skaft och fokusera i de mest krävande situationer. Ibland vet jag inte hur jag hade varit och vem jag hade varit, om det inte varit för löpningen. När än någonting känns tungt, motigt, deppigt, ledsant, stressigt och alldeles underbart så gör den livet om möjligt ännu mer fulländat. Det finns ingen medicin i världen som kan bota ångest som löpningen och det finns troligen ingen träningsform som lindrar stress som löpningen.   Jag lovar att det blir så om du bara ger det tid. Säg inte att det är trist att springa, för när du väl hittar flytet (och det gör du) så kommer du aldrig vilja sluta springa. Grattis, då är du löpare!!!

Jag tror att man måste tycka om att spendera tid med sig själv som löpare. Att höra sina egna andetag eller hjärtslag. Att utvecklas som löpare kräver många träningspass som inte alltid är roliga så klart. Det måste vara motigt för att bli roligt är min filosofi och ingenting är heller gratis.  Jag tycker att de människor som är utbrända och lider av depressioner, ångest och andra psykiska sjukdomar borde få hjälp att hitta tillbaka med hjälp av motion. Det är lätt att skriva ut ett piller, men  det är lika lätt att ta in experter och arbeta med det långsiktiga, förebyggande och helande istället. Nu nog om detta. Löpningen är mitt kall.  Den är såå viktig i mitt liv. Jag älskar så klart att träna allt, men det är löpningen jag brinner mest för.

När jag inte tränar själv så hjälper jag andra att hitta flyt och driv i steget och att nå framåt mot sina utmaningar.  En av dessa är Carola Vånsjö, som inte bara är en av mina vänner, utan också min klient. Vi lärde känna varandra genom ett projekt vi gjorde ihop.  Carola är nu inne på månad två av coachingen och jag kommer inom kort att skriva om hennes resa med löpningen här. Det som är inspirerande med Carola, är förutom hennes sprudlande personlighet och driv, att hon är mamma till två flickor som tävlar i ridsport, har en hundkennel, är chef på Björksgatans fritidsgård i Luleå, aktiv i Luleålångdistansklubb . Trots hennes hektiska vardag med mer än heltidsjobb, ridande barn och mycket tider att passa så hinner hon träna 6 dagar i veckan. Nu har hon bestämt sig för att springa Women health halfmarathon i Stockholm i slutet av april och vill förbättra sin tid från personbästa från Umeå halvmara i höstas då hon sprang in på 1.47.

Hur har min träning gått?

Under ett löppass i veckan var det som om något hände i min kropp och borta var den ömmande punkt jag haft i min vad. Jag känner inte als av det utan det har klingat av mer och mer.  När asfalten tinat fram har jag återigen fått tillbaka drivet i steget och kroppen känns fantastiskt stark nu. Jag tål löpningen bättre, men jag tränar varierat och är noga med att stärka upp mig med styrketräning för framförallt bålen.  Jag märker framförallt att jag kan hålla en mycket högre fart på mina distanspass. Att ligga på 4.30-4.40 fart är idag vanlig distansfart för mig.Förut låg jag kanske på 4.50 till 5 min där.  Jag tycker väldigt mycket om de passen där jag springer snabbt, men ändå har kontroll på kroppen och kan vara närvarande. De tyngsta passen för mig är när jag tävlar på tex ett 10 km lopp och det är också de passen som sliter mest på kroppen. I år har jag bestämt mig för att inte tävla lika mycket som 2013 då jag deltog i lopp varje vecka . Vi bör ha med några nyckelpass i vår löpträning och jag brukar säga att distanspassen är ett av dessa. Långpassen ett annat och intervaller eller snabbdistans ett tredje.   Ibland lägger jag in ett backträningspass också, men denna vinter har det inte blivit mer än 1.

långpassssss

             Nöjd efter årets bästa långpass. 28,2 km med fin fin känsla. Fortsätter det så här så är jag redo för marathon . Det är så skönt att känna att kroppen fixar denna långa sträcka.

låååå

wpid-DSC_2015.jpg

Backintervaller. Tungt men kul.

skidorr

 Kolla in färgen på himlen. Sagolik skidträning 17 km idag =)

Veckans träning har varit bra och här kommer en återblick. De två morgonjoggar jag haft har varit lite tyngre eftersom jag sovit sämre och det har varit tröttsamt att gå upp kl 06, men det har varit så värt det efteråt.

Måndag morgonjogg på drygt 9 km.

Eftermiddag backintervaller. Totalt 17 km löpning.

Tisdag Morgonjogg 9 km med fartinslag.

Eftermiddag skidor 15 km.

Totalt 9 km löpning

Onsdag Morgonjogg 9,4 km

Eftermiddag intervaller plus styrka på Inpuls.

Du har inte missat att jag ska leda löpning via Inpuls med start den 22 april. Mer info här:

Löpningen kommer ta fram nya dimensioner hos dig som löpare. En unik chans att träna med mig.

Vi fortsätter med träningen.

Torsdag Morgonjogg 12,5 km

Eftermiddagssnabbdistans 6 km

Totalt 17 km.

För övrigt en jobbig dag då jag varit till veterinären med min älskade hund igen. Hon har en ny juvertumör. Mer om detta här:

 

Fredag Styrketräning och ingen löpning.

Lördag Långpass 28,22 km.

Söndag: Skidor 17 km 1h.10 min

Fartlek löpning 6 km.

johannn

 

Johan Nordqvist  visar en stretchövning bra för löparknä på vårt långpass i lördags. Johan och jag har ungefär samma målsättning på marathon och är väldigt jämna på längre distanser.

 

Idag har jag bjudit min fina vän Mikael på vegetarisk lasagne. Den blev lyckad och god. Nästa gång ska jag dock sätta mer Keso på plattorna högst uppe för de blev lite hårda. Jag hade i krossade tomater, keso, spenat, lök, svamp och kryddor. Gott och nyttigt för en löpare.

 

 

Underbara hund, som du betyder mycket för mig.

selmahjärta6

jagAdios alla vänner och alla som jag känner och inte känner. Vi hörs, kraaam!

En reaktion på ”Träning, tårar och coaching.

  1. Jag håller med dig att löpningen hjälper en fysiskt och psykiskt i många av livets stunder. Samtidigt tror jag att det är en balans att springa för ens egen skull på sin nivå utan att dras med i den träningshets som emellanåt råder. Att röra sig ett pass i veckan är bättre än inget pass alls 🙂

    När det gäller piller och liknande vid exempelvis utmattningsdepression var jag väldigt avvaktande under nästintill ett år sedan min sjukskrivning. Jag ångrar inte att jag gick med på att prova medicinering parallellt med att prata med min psykolog.

    Ofta blir diskussion om medicinering svart-vit, antingen eller – vilket känns snedvridet då det för många är ett hjälpmedel för att komma tillbaka. Medicin kan i många fall göra att en person kommer på banan och faktiskt orkar arbeta med andra metoder också för att långsiktigt bli stark och stabil i sig själv igen.

    Självklart tycker jag att medicin inte ska skrivas ut hur som helst, ett piller gör inte att allt blir guld och gröna skogar – dock kan det hjälpa en på vägen.

    Detta är inget inlägg från mig för att peka med pekpinne, kände att jag ville skriva om min egen erfarenhet angående just medicin vid oro, ångest och utmattningsdepression.

    Tack för en givande blogg ❤
    Varm klapp till Selma!

    KRAM~*~Ida

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s