När man håller på med träning och vill förbättra sin kondition samtidigt som man får njutning och frisk luft med allt vad det innebär, så är skidåkning ett exemplariskt alternativ till löpning. Jag har inte åka så mycket skidor i år. Dels på grund av den ”dåliga” vintern vi haft med mestadels blida och isbanor och minimalt med snö. Många av de skidlopp som normalt brukar gå har fått ställas in, vilket naturligtvis gjort många skidentusiaster besvikna.

                 Kolla in den fina medaljen som alla åkare fick efter målgång .

Förra året köpte jag mig skejtskidor och åkte en del träningspass .  I år har jag tränar mer löpning men de fina vårdagarna vi haft nu har gjort mig sugen att delta i något skidlopp för att få in ett bra längre träningspass där jag även använder bål och armmuskler. Jag hade fått hjälp att valla mina skejtskidor av ingen mindre än Ingvar Johansson som är en grym skidåkare .  Ingvar är en fantastisk människa på många sätt och en inspiratör för mig. Han har varit en mycket duktig löpare i många år och är en av de som gjort de bästa marathontiderna här uppe i Norrbotten på herrsidan. Ingvars filosofi är att variation i träningen är bra och skonsamt och så är även min.

Jag valde att delta i Råneälvdalsloppets 24 km.  I år var det 140 anmälda. Jag har kunnat träna bra denna vecka och har legat på ca 7 mils löpning men kortade ner mitt långpass igår till 17 km trots att kroppen var fantastiskt springsugen och känslan var unik. Du vet ett sådant pass när du bara vill ha mer, och mer och mer.

Då är det snopet att sluta när det känns så bra. I går firade jag, tillsammans med mina syskon mina föräldrars 50 åriga bröllopsdag så jag laddade upp med en fet Hamburgare på Tallkotten i Luleå, ett glas vin till maten och mycket skratt och glädje. Det är fantastiskt att dela denna dag med mina älskade föräldrar.

                             Middag på Tallkotten i Luleå.

I morse vaknade jag tidigt, gick en promenad med Selma och laddade upp med en nyttig smoothie och två smörgåsar. Starten skulle gå kl 10 till 11 från Niemisel för oss som åker 24 km och Gunnarsbyn för de som åkte 43.  Du väljer själv när du startar och det tycker jag var väldigt bra. Då kan man välja att tävla om man vill, men annars bara glida med helt kravlöst.

Micke ställde upp som chaufför så vi kunde åka direkt till Niemisel hämta ut startbeviset och starta när alla andra gjort det. Annars gick det en buss från Råneå till starten för de som önskade helt kostnadsfritt.   Ledet var långt redan då vi kom, men det gick undan ändå och till slut hade jag vinden mot kinden och solsken i blick och kunde starta. Mitt mål för dagen var att åka med fin känsla, utan stress och njuta men ändå bli trött.  David som jag hade med mig var sugen på köra så efter ca 5 km släppte jag honom och an lyckades ta sig i mål på under 1.40 vilket är starkt gjort.

En lång  nerförsraka inledde loppet och lite isiga spår i början men periodvis var det otroligt före men också tungt på vissa parter med mjuka spår. Jag valde att staka och skejta om vartannat även om det blev mestadels skejt.

Efter ca 10 km började jag åka om en del åkare som startat före mig och Bengt Ek ropade att jag hade 2 damer före mig. Jag tror att detta tände tävlingsdjävulen i mig, för hips vips var jag tvåa och plötsligt drog jag förbi en till kvinna. Jag kom i mål som första dam =) Skidorna gick lätt och om det är det faktum att jag känner mig i väldigt bra form, eller Ingvars förmåga att drilla mina skidor. det får stjärnorna tvista om. Kanske är det en kombination.

Det serverades sportdryck på många ställen så inte behövde vi vara törstiga vi som åkte. Skoterlukten gav sig till känna och det var vår i luften, inte minst i form av det aprilväder som gjorde att jag fick uppleva både sol, mulet och regn dagen till äta. Kinderna är varma och lät solbruna och känslan i kroppen fin. Jag hade kunnat åka de 44 km idag men tror jag var klok som slutade vid 24 och tar med mig denna dag med glädje istället.

Ibland var jag ensam efter de breda skoterlederna gjort för oss som skejtar och ibland hade jag andra åkare som jag åkte förbi. Jag gick in i min egen lilla bubbla och blev faktiskt aldrig riktigt trött men däremot väldigt upprymd och kär i detta lopp och hur fantastiskt vackert det är här i Norrbotten.

Efter 1 h och 44 min kom jag i mål och efter målgång hade skolan i Råneå ett fik där vi kunde köpa oss kaffe och fika samt varmkorv. Bengt Ek (årets eldsjäl 2013) för er som inte visste det redan, ville skämma bort oss med det ena och det tredje i matväg, men jag nöjde mig med att dricka kaffe, äta min medhavda smörgås och en banan. Det är viktigt att fylla på med energi efter 24 km skidåkning.

Görel och jag efter målgång.

                  Denne man har åkt tio Vasalopp och nästa år blir det återigen att glida fram                               mot Mora. I år nöjde han sig med detta lopp och gjorde bra!

                  Skidåkare från Luleå och Umeå i toalettkön redo för de 24 km.    Nedan den mysiga platsen där nummerlapp hämtades ut vid starten i Niemisel för oss som åkte 24 km.

Jag vill tacka Råneå älvdal för ett fint arrangemang och god service. Jag vet att ni fått kämpa med att fixa bra skidspår och att det inte varit lätt i et väder vi haft den vår. Normalt sätt brukar inte den 23 mars se ut som det gör idag och vem vet vad som händer om en vecka. Då är nog all den vita och gnistrande snön borta. Den som lever får se.

                         Micke R och Andreas åkte långa 43 km.

Själv fick jag mersmak och kommer åka mer skidor. Nu väntar en träningsresa för mig och sedan åker jag troligen upp till Dundret och Gällivare för Dundret runt, som jag åkte förra året. Jag känner att min kropp mår bra av dessa skidmotionslopp inför de utmaningar jag har framför mig i form av SM i marathon den 31 maj. Innan dess ska det avverkas en halvmara i Göteborg och om allting fortsätter som nu så kommer det bli en fin känsla även då. Fram tills dess så gäller det att fånga dagarna, solen och de underbara skidmöjligheter vi har här uppe i Norrbotten. För alltid i mitt hjärta.

ADIOS