Löpningen gör det enkelt att vara människa

Jag tror jag såg dig på Mediamark förra veckan. Han kommentar är så rakt på sak och får mig att stanna upp och fundera några sekunder. Ja men det stämmer säger jag, där var jag och köpte plattång till mitt hår. Hade du rosa kläder, frågar han? Oh yes svarar jag, inte för att det egentligen en självklarhet det heller. En främling kommer fram till mig och säger att han sett mig där. Det måste betyda att jag syns och inte är genomskinlig i allafall. =)

I går skrev jag på Facebook att jag vet att det här kommer bli den bästa sommaren ever . Jag säger så varje år tror jag, men det känns ändå så himla bra nu att det inte torde kunna bli på något annat sätt. Träningen är ju så klart en del i det hela, i kombination med de prestationer jag haft i vår och försommar. Jag har fortfarande inte kommit ur min endorfinbubbla som fått mig att växa både inuti och utanpå. Jag känner mig stark och har självförtroende. När jag haft ett lopp då jag pressat mig eller sprungit in som vinnare eller med nytt personbästa så ler hela jag och alla problem i hela världen känns totalt bortblåsta. Löpningen gör det väldigt enkelt att vara människa.

 

Jag behöver inte vinna för att känna så, men det är galet kul och väldigt motivationsgivande att vinna ett lopp och komma först över mållinjen, men det är också fantastiskt att vinna över sig själv och tvivlen.

 

Innan en tävling finns det prestationskrav som tynger ner en och får en att tvivla på sin kapacitet och form men sedan de första stegen och konstaterandet av lätthet.  Känslan av att flyga fram. För att inte tala om efteråt när jag ler med hela min existens och bara ber dig att du ska  förstå och kunna känna det jag känner.  Något speedad och något lycklig.

orange

När jag springer så lever jag och det är så sant som det är sagt. Jag tycker om mig själv och fullkomligt avgudar mig själv och alla andra också. Alla tvivel blir bortblåsta och alla skavanker suddas ut. I stundens hetta kommer jag på mig själv med att bara le av kaxighet och det skulle troligen inte ens bita på mig om du så talade om för mig vilken värdelös människa jag är, nog för att jag vet att jag inte är det.Det är allt som behövs. Träna, springa och leva. Andas med min taniga löparkropp som verkar rymma ett hjärta som någonstans syresätter mig och får mig att orka då det är tungt. Den som lever får se.

Det är en vecka sedan Stockholm marathon och jag blickar tillbaka på de lopp jag gjort och känner faktiskt mest nöjdhet. Jag vet också att det finns så mkt mer att ta på distansen marathon men jag vill inte skynda fram något utan fortsätta utvecklas och att kroppen ska hålla sig skadefri. Om du frågar mig idag vad jag har för mål så kan jag inte ge dig ett svar mer än att jag har som mål att springa, med kärlek. Frågar du mig långsiktigt så är mitt svar att jag ska komma ner i tid på både halv och helmaran .

livet

rosa3

 

 

 

Veckans träning efter maran har sett ut som följer. Några återhämtningsjoggar, två halvlånga turer om 17 km och 15 km varav det första med fartökningar då grymma Fredrik var med mig. I morse hittade jag flytet igen då jag inledde söndagen med 3-4 minuters fartökningar och kort återhämtningslöp mellan. Klockan slutade på dryga 41 minuter på de 10 km, så farten finns i kroppen.

fart

Om jag vill ha mer? Ja men något.

ADIOS!

 

 

 

7 reaktioner på ”Löpningen gör det enkelt att vara människa

  1. Inte i år då jag är höggravid! Å jag e motionär inte alls på den nivå som du 😉 men har anmält mig till nästa år å hoppas kunna förbättra min tid! Kämpade mig runt första gången förra året på ca2,5 timma… men inspiationen är på topp å jag längtar ut i spåret, får väl bli mkt asfalt så kan jag ta med vagnen 😉

  2. Så fantastiskt att följa din blogg! Hittade in här strax innan gbg-varvet. Du ger stor inspiration. Vilket gör att jag längtar till att komma igång igen, BF om två veckor först å sen start med att komma igång!

    • Åh vad himla kul att höra. Själv tycker man mest,livet är träningsbubbla,men jag tycker det är kul att visa att det mesta,är möjligt. Du har mkt kul nu att se fram emot. Sprang du Emma,varvet? Kram j

      • Inte i år då jag är höggravid! Å jag e motionär inte alls på den nivå som du 😉 men har anmält mig till nästa år å hoppas kunna förbättra min tid! Kämpade mig runt första gången förra året på ca2,5 timma… men inspiationen är på topp å jag längtar ut i spåret, får väl bli mkt asfalt så kan jag ta med vagnen 😉

      • Ja men visst. Det blir ett super bra sätt att komma,tillbaka. Finns,väldigt många vagnar som även kan springas i skog och grus med. Förstår att du längtar men snart. Snart.

  3. Jag känner igen din beskrivning av hur lätt livet kan kännas då kroppen får springa 😀
    När jag springer så är jag i min egen värld där jag är en vinnare. Härligt att känna så utan tävling!

    Ha en supervecka!

    KRAM~*~

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s