Så kom äntligen sommaren och det är en.ny dag på en ny vecka. En vecka då jag kommer ta emot 34 deltagare för att sparka igång vinden mot kindens löparläger. Veckan som varit har bjudit på mycket löpning, men också bra kvalitet i träningen och fin vila mellan. Jag låter sällan.träningen göra mig trött och sliten. Mer om detta längre ner.

Morgonfartlek i 60 min med avslutande sprintlöpning uppför en brant slänt. Detta blev veckans och dagen den 30 junis första pass.

Helgens längsta pass blev 29.22 km. Jag bara älskar att snöra på mig dojjorna, reflektera, stänga av all yttre stimuli och låta hjärtat hitta den rätta rytmen.

Hemifrån i kjol. Över skogen in i byn Vännäsberget, asfalt ner mot Överkalix, över bron mot Kalix älv och med otroliga vyer. Tänk att Norrbotten är så fint. Är verkligen hemmakär.

Vätskepaus vid 15 och 22 och sedan tog vattnet slut.

Totalt 2 h och 24 minuter lätt löpning och summerar härliga 11 mil.totalt denna vecka.

Fredag blev terränglöpningom 18 km på lappbergets fina stigar med mycket upp och ner.

Kändes i vaden och gör så ännu för att jag inte hunnit vänja mig vid terrängen. Men alltid något får man räkna med att man känner då man tränar mycket.

Veckans bästa, är att min pt kund Lina

triathlet med bloggen cykling är min passion, blev nia i en stor triathlontävling halv ironman i lördags.  Jag coachar henne med löpningen och jag tror hon har en enorm kapacitet att utvecklas.

Det har ocks blivit några fartlekspass, lite backe och en del core samt benböj. Igår två set gånger 25 reps och morse samma, för att stärka upp knät.

Åkte även på dagstur till Charlotte kallas hemmastigar för att lära mig hitta bättre inför lägret jag fick med mig Anders Funck, från törendö If som visade bra skog och rutt för långpass. Eftersom att hotellet i Överkalix hastigt blev uppköpta och valde att stänga ner under sommaren, så drabbades mitt löparläger och jag blev tvungen hitta nya ställen.som motsvarade Överkalix, vilket givetvis inte är lätt, eftersom.Överkalix är one of a kind.

              Mamma på väg mot middag hos Ulle.

Middag hos min storasyster Ulrika. På bilden min vackra mor. Inte alla som lyckas åldras med den värdigheten. Och skönheten.
😀

Summa summarum så är jag väldigt motiverad att snart springa ett lopp igen även om jag verkligen ännu är stolt över de två senaste. Mitt banrekord från Niliterrängen på 2.14 ger hopp om att kunna putsa perset från Lidingöloppet år 2013.

Jag tror att träning med sundhet och fortsatt utveckling, är en del av livspusslet vi har och att vågskålen kommer bli allra jämnast när vi får tillåter oss att leva inte allt för inrutat. Kan du unna dig en glass, lite godis eller ett glas vin? Om inte, vad beror det på? Är det just dessa saker du tror kommer göra att du inte blir bäst?

Det är lätt att bomba kroppen med träning, träning men dålig återhämtning och då gräver man på något sätt sin egen grav. Givetvis med reservation för att alla inte tränar för att bli bättre och bäst. Fast någonstans vill vi väl ändå se,en utveckling, eller hur?! Självklart är det också.inte helt sunt att träna på elitnivå, vilket man gör då man har två pass om dagen och kommer upp i flera träningstimmar i veckan. Det är inte heller säkert du och din kropp är redo för det.

Jag får en del frågor om träning och ger säkert sken av att jag tränar mycket mycket och hårt. Så är inte fallet. I år, och egentligen sedan mars,  är första tiden jag kört runt 9 mil i veckan vissa veckor. Innan dess har jag tränat ca 5 till 7 mil och två år tillbaka endast 4 till 5. Jämfört med många på den nivån jag är på idag, tränar jag lite och frågan är om det räcker för att bli ännu snabbare på Marathon och halvmaraton?  Det kommer alltid ett stenblock, förr eller senare. En tid av motgång och en tid av att springa i sirap. Det kommer också givetvis en tid av en.motivation som sinar.

Efter Stockholm Marathon har,det varit lite så för mig, men jag har hittat en träning här och nu som jag tror kommer stärka mig mer utan att slita för mycket. Jag behöver den och det som gör att jag springer är känslan av det, inte målet med det. Även om känslan efteråt samt under tiden på sätt och vis också är ett mål.. Jag vet vad jag behöver bli bättre på inför Lidingö också.
För bättre vill jag bli.

Idag är jag fysiskt stark , men trots den styrkan finns det också stunder hos mig då jag tvivlar på mig själv och allt runt omkring. Det är då det är viktigt med bra människor runt en som.man kan prata med eller som.kan få en att slappna av. Vänner som inte bara ser mig som en potentiell springkompis, utan som också vill.vara med människan bakom löpningen.

Hon som ler. Tänker på dig och stöttar då du behöver henne.

Adios.