Idag är återigen en fin dag på många sätt och vis.  Visst finns det för och nackdelar med alla dagar men jag tycker att det flyter på väldigt bra nu helt enkelt. Jag har energi och fräschör i kroppen, även om det givetvis också är mycket som händer. På torsdag åker jag iväg till Björkliden, för årets tredje löparcamp. Jag ser fram emot den friska fjälluften, de vackra vyerna och att få komma iväg.   Det är fantastiskt roligt att arbeta som löparcoach och att få dela med mig av min passion för träning till andra. Det finns inte något bättre.   Jag började dagen med en löprunda där jag skulle möta upp Annika på Ormberget och sedan springa 5,4an med henne. Jag hade tänkt mig 20 km idag men det slutade med att vi följdes åt till vi skiljdes åt och när jag kom hem hade jag fått ihop 2,3 mil vilket är otroligt bra med tanke på att jag faktiskt körde ett långpass även i söndags, dagen efter att jag vann Skigoloppet i Saittarova som gick av stapeln i lördags. Den blå himlen och de tropiska nätterna har ebbat ut och vi har återigen fått in fläktande vindar som gör att löparbenen kan springa igen med krafter.  Efter mina 23 km så känns det INGENTING I KROPPEN. Det är som om jag skulle ha sprungit 10 km istället och lyckan är total.

Helgen som var åkte jag till den lilla Tornedalska byn Saittarova ca 3 mil från Tärendö för att vara med i ett 10 km- lopp på asfalt. Loppet var en del av Löparcupen som Pajala stad ordnat som bestått av tre stycken lopp. Det första loppet Pajala marknadslopp var 12 km och det vann jag på tiden 46 minuter. Jag satte även ett nytt banrekord där som tidigare var satt, av ingen mindre än Charlotte Kalla. Helgen efter gick Bifurkationsmilen, som tyvärr kolliderade med Överkalix marknad. Jag hade tänkt åka dit och vara med även där, men värmen (29 grader) samt den sena starttiden på marknadsfredagen (kl 19.00) gjorde att jag avstod loppet och även den segern .   Istället sprang jag Överkalix marknadslopp på söndagen och gjorde där tidn 38.32 i den 29 gradiga hettan, vilket jag är väldigt nöjd med.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trots en mängdträningsvecka, några dubbelpass med heta temperaturer, tropiska nätter och sen samt tidig morgonträning så lyckades jag vinna Skigoloppets 10 km i lördags och få till ett lopp med den där känslan som är så skön, nämligen den när jag springer i mål med fräsch kropp och mer att ge. Just det loppet ville jag vinna eftersom att det kunde ha gett mig 5000 kr i prispengar, vilket jag sedan upptäckte att jag ändå inte fick eftersom att jag, trots att jag vunnit 2 av tre lopp borde ha varit med på det tredje för att ha hem summan. Nåväl, det var en otroligt rolig dag ändå på många sätt. Utsikt över Jokkfallet i Överkalix, som passeras efter vägen. Dagen före var jag dit och åt tillsammans med mamma och pappa , en helt underbar kväll som jag aldrig ville skulle ta slut.

Tillbaka till loppet.   Starten gick kl 13.30 mitt på dagen då det var som varmast. Jag åkte med Mikael som skulle vara med och förse min värmekänsliga löparkropp med vatten och när vi väl kom dit så hade jag försäkt ladda med både vatten och Resorb. Jag valde att springa i sporttop och med musik och kylde ner mig mycket innan så jag skulle kunna springa på bra med Linkin parks låt i bakgrunden pumpandes från mp3spelaren.   Maja Majbäck, dotter till skidlegenden Christer Majbäck, som är en av dem som faktiskt sprungit Lidingöloppets 30 km på den snabbaste tiden , öppnade upp hårt tillsammans med en annan ung tjej som jag sett springa bra på tidigare lopp. Dessa kvinnor kommer fortsätta utvecklas det är jag säker på.   Jag lät dem dra i väg och hittade min fart som var ca 3.45 till 3.50 och när 2 km gått så kom jag  kapp dem som jag gjort de tre senaste lopp jag mött dem på. Jag lade mig lite taktiskt bakom dem och vilade lite och när jag kände att det flöt på igen så knufade jag fram Johan Nordqvist Lulekamraterna som jag hade vid min sida, så att han och jag gavoss av och peppade varanra de återstående 8 km. Banan var tung med stigning egentligen från 4 km till två km före mål då det gick utför igen och jag hade svårt att hålla fart i den tunga motvinden och den heta temperaturen. Dock är jag glad att jag hade motvind och inte medvind.   Jag spang i mål på 39.30 , vann loppet och det kändes väldigt bra i kroppen. Jag segrade och efteråt så sprang vi banans motsatt hål och hejjade på de som var efter. Totakt fick jag ihop 15 km och det bästa var att få stretcha och göra Coreövningar nere vid älven i solsken och fågelkvitter och njuta av det som ett väl genomfört lopp bjuder en vinnare på. Kenneth vann herrklassen före tvåan, en ung skidåkare från Gällivare .

Johan sprang bra och visade klass då han kom 4a i herrklassen och gjorde ännu ett lopp under sub 40. Prisutdelningen gav mig ett par nya Karbonrullskidor

 

och 1000 kr .   Söndagen efter så sprang jag långpass på 25 km

 

 

 

 

 

 

Ren njutning med svetten drypane i ansiktet eftersom det var hela 27 grader den dagen. Jag hade bestämt mig för att starta runt 10.00 och totalt var jag ute ca 2 h . Jag började i lätt tempo de första 10 km, på en ny väg genom skogen, förbi pappas tjärn där de brukar plantera fisk och där jag åkt skidor om vintern, men aldrig sprungit. På sidan av vägen hade jag det vackra Hattaberget som sträckte up sin skrud och ingav både förskräckelse och tjusning. Mitt kära Norrbotten att du är vacker.

 

Vid 12 km ökade jag farten och låg mestadels mellan 4.30 och 4.45 så att jag passerade halvmaran på 1.30, vilket gjordes med fin känsla trots att jag sprungit lopp dagen före. Till saken hör att jag verkligen käner mig mer tränad nu och min kropp tål så mycket mer än den gjort innan. Dagens långpass var grymt och jag ser nu med glädje och pirr fram emot det 50 km långa ultralopp jag tar mig an den 9 augusti. Det kommer bli en fantastisk utmaning ty jag har aldrig sprungit så långt, men jag tror att det kan bli riktigt bra och att jag kommer tycka att det är roligt. Visst finns det lite tankar om att jag borde vänta med detta, för jag är ju i mitt livs form, men vem har sagt att ultra måste vara långsamma. Bara se på Jonas Buud vilken grym löpare han är som vann Swiss alpine nu i år igen . Jag är och kommer aldrig att bli Jonas Buud, men jag utmanar mig själv hela tiden, ser att jag utvecklas, blir både snabbare och uthålligare och känner mig stolt över det jag åstadkommit. Alllting på min väg har varit skratt och glädje även om det finns de som tror att jag offrar hela min själ på löpningen, men så är det inte. Löpningen är en del av det som är mitt liv och det finns så mycket annat också. Så det så.

Löpningen kommer vara med mig och jag ser mig själv utvecklas framåt. Till nästa år vill jag komma under 3 h på maraton och det är mitt huvudmål. Kanske kommer jag dit redan i november på världens största marathon, vem vet?

Jag var ikväll tvungen att skriva ner mina meriter från i år eftersom att jag nästan hunnit glömma vad det är jag presterat. Ibland kan det, tilll en svenska Jantelagens bedrövelse, få vara bra att lyfta upp sig själv.

Lopp jag gjort 2014!

Barcelona halvmarathon 1.25.32 plats 17    feb 2014

Vännäs halvmarathon 1.25.10, plats 3    maj 2014

Göteborgsvarvet 1.24.19 placering 14     maj 2014

Ferruformmilen Luleå 10 km 38.19, plats 2 (personbästa)   maj 2014

Stockholm marathon 3.00.00 plats 15 SM     maj 2014

Niliiterrängen 30 km terräng , seger och banrekord 2.14.06     juni 2014

Pajala marknadslopp 12 km 46 min (2 min bättre än 2013)    juli 2014

banrekord och seger.

Överkalix marknadslopp 10 km 38.32     juli 2014

Skigoloppet 10 km kuperatlopp 39.30   juli 2014

 

Kommande lopp

Stockholm ultramarathon 50 km

Granlunken 18 km

Lidingöloppet 30 km

New York marathon

 

ADIOS!