Det går lätt fysiskt men tungt mentalt. Då snart jag börjar springa känner jag hur stark jag är… Vädret gör sitt men syret i luften är fantastiskt.
Redo att snart ta mig an ett marathon.

Träningen har gått fint men det beror också på att jag vet min kapacitet.  Jag har någonstans fått mitt kvitto på att jag, Johanna,  vinden mot kinden,  har nått mina mål på den väg jag hela tiden vetat att jag ska komma långt på. Jag har ingen press, inga förväntningar, bara något roligt som väntar.

Idag föreläste jag på länstyrelsen i luleå inför dryga 45 deltagare om min resa med löpningen.

Det var otroligt kul och jag växer som människa då jag får göra det jag tycker om, nämligen inspirera.

Jag är på rätt plats och bättre kan d bli nu. Vi siktar framåt.
Blev ett pass på 8 hårda km i regnet efteråt inför morgondagens långpass med Johan och några andra från kamraterna.

Jag tackar den lyckliga stjärnan över den resa jag gör och gjort med löpningen.

Vem hade trott, för 3 år sedan att jag skulle springa på sådana placeringar?

Att jag, som hatat att prata inför andra skulle älska att göra det en dag

Livet är förunderligt.

ADIOS.

Kram
Johanna

Postat med WordPress för Android