Harmoni.

Avkoppling

Att inte ha några måsten.

Inga och ingen som sliter i mig.

Minnen att reflektera över och se tillbaka på.

Minnen att smälta.

Ett lopp att smälta.

Här och nu.

Funderingar ändå, över varför det ska vaeA så svårt när två personer vill samma sak men ingen är först att ta steget.

Funderingar och tvivel

L ämnas därhän.

Tänk att 2014 löparår nu är över. Jag avslutade det i New york med mitt bästa marathon lopp och en fantastisk semester i Florida efter.

Jag lovade mig själv att, efter New york, skulle jag vila och inte träna hårt, vilket känns helt okej. Ändå började jag självklart vela då personalen på hotellet berättade att det söndagen som var gick ett halvmaraton här med mål ca 200 m från hotellet. Klok som jag ändå är så valde jag att avstå och köra eget lite längre pass och kunde istället vara åskådare i regnet och den syrerika luften.

Segertiden för damer blev 1.26 något så chansen är god att jag placerat mig väl på loppet. Troligen seger. Nåväl, nu gjorde jag ej det och istället har kroppen fått hitta känslan igen. Benen och låren var ömma länge efter New york pga det hårda underlaget.

Mitt långpass utforskade Fort lauderdale.

Jag unnade mig först flera dagar av vila och alternativ träning med core för bålen och överkroppsstyrka på hotellgymmet. Att vila helt lär jag inte göra eftersom jag inte tycker om att vara stilla. Men mor, jag lovar att jag inte plågar mig.  Du behöver ej vara orolig. Din dotter är klok.

Det går att träna mycket annat och så länge man lyssnar på kroppen.

Bilder fotade från marathonphotos.se

Jag slutade med flaggan på topp och huvudet högt. Jag lyssnade på kroppen hela året kontinuerligt och valde de lopp jag ville göra. Trots det har jag gjort norrbottens andra snabbaste tid på milen i år på en kontrollmätt bana.
38.19.

Jag får ofta frågan vad jag tror det beror på att jag utvecklats som löpare och jag svarar att det är kärleken för att springa som gjort det möjligt. I krig och kärlek är allting tillåtet och liksom i alla relationer är det ett givande och tagande.

Det finns de som inte tror på mig och störs av att jag offentligt skriver om mig och min löpning, men jag tror på mig själv och de som tycker det är blaha och svammel är bara avundsjuka. Det är så många människor funkar. En del har inte förmågan att se andra lyckas.

Min relation till att springa är speciell, ty löpningen gav mig styrka,  hopp, mod då jag hade en tung period i livet. Tack vare selma fann vi tillsammans styrka i den. Eftersom jag fann styrkan i den, blir det inte prestationen som styr utan längtan efter att springa. Jag vill ge tillbaka i rollen som ledare för runacademy löpgrupp och på mina egna löparläger med vinden mot kinden.

I förrgår ringde Bengt från klubben och gratulerade mig. Jag kan höra hans stolthet liksom mina föräldrars och närmaste.  Bengt tror på mig

Jag är stolt själv och jag vet också att, om jag kan springa på 2.59.40 på new york marathon, så är jag god för snabbare på en lättare bana. Tack vare Bengt och Katarina Burman i klubben stannar jag kvar ty de stöttar till hundraprocent.

Jag känner mig väldigt motiverad att fortsätta utvecklas och ser mycket fram emot löparresa med några andra i januari.

Just nu i skrivande stund lapar jag sol vid Poolen i Florida. Det är en harmonisk stund och jag njuter och samlar energi. I morse regnade det på min morgontur. Jag har mina rutiner här med träning var morgon.

Njuter av ensamheten men saknar dig, ja just du. Du som skulle varit med mig.

Idag i poolen pratade jag med en amerikan som var väldigt imponerad av min tid och 46e plats. Jag blev 12a i min åldersklass.

Det var lite hälsningar från mig. Jag mår bra. Njuter. Äter gott, tack vare tips från Ing- Marie Nilsson, en av de bästa marathon löparna Sverige haft genom tiderna så hittade jag till whole food market idag. Det blev en lång promenad på 45 min och jag var i himmeln bland alla ekologiska produkter och fantastiska salladsbar. Vi fyllde påsar och mitt sällskap tog sedan bussen hem och jag sprang hem.

Tack för tipset om en matbutik med ekologiska grönsaker, linser, bönor och vegetariska saker, precis det jag gillar.

Den amerikanska maten är inte direkt något för mig annars.

Kram kram