Jag letar med ljus och lykta. Har du sett henne?

mål

 

-Vad pigg du ser ut, säger hon med ett utforskande uttryck, som

taget från en tekniktidning. Hon inte jag.

 

Mitt i den stunden är pigg det sista jag känner mig. Min spegelbild säger mig att jag sovit som en kratta och vill alldeles för mycket just nu.

Min spegelbild säger mig att det inte är lätt att vara den som är själv just nu…

Vilken färg du fått, fortsätter hon..

och just i den stunden känner jag mig som den blekaste utlandsresenären som går på två ben. Solen har inte ens tagit på mig även om jag ser att mina händer har en gyllene ton och att mitt ansikte nog aldrig haft en sådan jämn hudton utan att vara det minsta röd.

Hmmmmmmm.

Och vad bra det har gått för dig…

Träffar du någon just nu och hur är det med mamma och pappa? Mitt i sorlet kommer jag på mig själv med att inte höra vad hon säger och sorlet utbyts i ett fågelkvitter på en varm och solig strand i ett land långt borta.

Vaknar upp från drömmen, hastar vidare, inser att det som följer sen inte är en dröm och handleden ömmar ännu lite efter mitt fall på lunchlöpningen då underlaget lurade mig och var halt som en isbana under den fjuniga vita snön. Håller härefter på ramla omkull med cykeln, som för övrigt den också skulle behöva en makeover. Hallå dumma människa, har du inte fattat ännu att du inte ska cykla med sommardäck?

Jag, inte du!

Kommer in eller rättare sagt, sladdar in

och ser den yviga svansen vagga fram och tillbaka av glädje över att se mig. Ensam hela dagen och full av energi men ändå inte riktigt sugen på att springa. Mitt liv består oftast av två träningspass om dagen och enklast är att kuta för att hunden ska få följa med. Även om jag älskar Inpuls och gärna hade gått på 17.15 spinningen idag så måste jag tänka på Selma. Att vara ensamstående med hund är inte alltid lätt ska jag säga, ifall någon trodde det. Jag söker en trogen hundvakt som tycker om hundar och gärna tar en promenad med henne mitt på dagen medan matte jobbar.  Ibland orkar jag inte gå och gå och gå..

Gräver i mig en bit från surdegsbrödet, pratar i telefonen med Carola, min solstråle som alltid gör mig glad och bestämmer att Sabina ska komma hit kl 18 i morgon.  Stunden efter får jag avboka Björn för att jag kanske tagit mig vatten över huvudet. Varför händer allting samtidigt och varför planerar jag så dåligt?  Jag vill ta upp kontakten med mina vänner . Inte blev det någon after work i kväll heller och när blev jag sist tillfrågad om det? Hur kommer det sig att jag inte ens vill gå hem från jobbet för att jag fullkomligt tycker att mitt jobb just nu är så roligt. Bra eller dåligt? Hur kommer det sig att jag får ta mig i kragen för att ta mig ut på lunchlöpning och att klockan idag hann bli 13.45 innan jag tog lunch och kom ut på mina 10 km som då gick så lätt att mina kvällskm som blev 12 kändes som första km på ett marathonlopp. Lätt och fjädrande.

Många frågor och många svar…

Fräsch, brun och pigg.

Trots det så gömmer jag min kropp i underställ och varma löpartights. Min lila underställströja gömmer det jag borde visa egentligen, mitt i den smällkalla vintern.  Jag längtar efter våren .

270029

Vad sägs om detta alla sörlänningar?

utsikt

Hur har det känts sedan jag kom hem från Kanarieöarna och vad händer nu? Jag sprang mitt marathon på 3.01 och tränade flitigt med pigga ben. Direkt efter målgång fick jag massage och nerkylning med isbitar och jag tror det gjorde susen på min återhämtning. Efter email med Kenneth visar det sig att vi båda är i toppform trots att vi presterat så pass nyligen. Vi var de enda av gänget som deltog i marathon och vi trodde nog aldrig vi skulle kunna orka träna så mycket som vi gjorde på Kanarieöarna.

 

Här kan du läsa min krönika som idag var i Gratistidningen.

efterrrrr

Jag tror att något bra är på väg att hända med mig och min löpning, trots att det känns aningen motigt rent motivationsmässigt och trots att jag inte har så mycket till liv just nu mer än jobb, promenader och hundmys.

Jo jag är singel också ifall någon missat detta =)

Haha, what is this, en kontaktannons? Ja man kan ju undra..

 

I går kutade jag järnet på bandet på Inpuls i 4 hårda km och då jag såg att farten var 4.06 utan minsta trötthet så insåg jag att jag är långt i från verklig. När jag efter detta,  satt och trampade på spinningcykeln så svetten lackade och jag ler för att Bettans pass är så bra att jag ryser in this very moment, ja  då vet jag att jag gör och gjort rätt.  När jag sedan springer 10 km fartlek med Simon efter mig så förstår jag att min plan har gett något, trots allt.  Jag inser återigen att det kommer bli bra det här. Framförallt så vet jag att jag är på ett gym fyllt av energi! Tack Inpuls!

brunnn

Jag är en stolt marathonlöpare idag  och träningsnarkoman men jag tränar sällan hårt utan hellre mjukt och lugnt och idag vet jag att min kropp klarar så mycket mer än för ett år sedan. Jag har garanterat mycket att lära, om livet, om mig själv, om människor i min omgivning och om löpning men jag vill bli bättre och jag vill bli bäst.

För mig själv.

lunch11

-Vad pigg du ser ut, säger hon med ett utforskande uttryck taget från en tekniktidning. Mitt i den stunden är pigg det sista jag känner mig. Min spegelbild säger mig att jag sovit som en kratta och vill alldeles för mycket just nu.

Just nu söker jag en man som är lång med seniga händer, varma ögon, intresse för skogen och gärna en löparglad kropp som vill gå på dejt med mig? . Känner du honom?  Jag söker en hundvakt som kan hjälpa mig att inte ha dåligt samvete hela tiden och jag söker solen med ljus och lykta.  Jag söker efter en fräsch, solbrun kvinna. Har du sett henne?

 

ADIOS!

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s