Jag springer marathon fortare, än jag åker skidor! Men vad tusan idag är jag drottning!

efter mål1

Efter målgång på Råneälvdalsloppet 45 km. Medaljen var gjord i trä. Unik och trevlig, liksom loppet också var!

Jag är född och uppvuxen på de vita vidderna i den norra delen av vårt land och har haft alla förutsättningar för att ägna mig åt naturupplevelser  och det har jag gjort. Sedan jag blev äldre.

Jag har följt med min far i skogen och jag har njutit av solen i mitt ansiktet på en skoter fram till att jag var 20.  Det var inte förrän 2009 som jag började med löpning och det har jag inte ångrat en sekund.  Herregud vilket flyt. Samma år köpte jag skidor, först klassiska men senare också skejt.

Jag har åkt Vasaloppet 1 gång, åkt 3 seedningslopp om 4 mil och några lopp längre och kortare. Det jag kan säga är, att jag aldrig åkt.. något så vackert lopp som detta.

 Råneälvsdalsloppet!

Denna vinter har jag knappt åkte skidor alls pga tidsbrist.  Det är och kommer alltid att vara enklare att springa eftersom att jag bara kan snöra på mig skorna och ge mig ut på en runda och sedan finns det ingen sport i hela världen som kan mäta sig med löpning, om du frågar mig. I am the soulmate of running, you know =) Jag kan ju springa rätt bra men ja har mycket kvar att lära på och med skidor.

bergennnnn

Men ändå, jag måste säga att jag är så glad, så nöjd och så fantastiskt tillfredställd efter att ha varit med på Råneälvsdalsloppet för andra året i rad idag. Trots att jag inte åkt mer än 3 pass  (totalt ca 8 mil) med mina skejtskidor i år så var det inga problem att ta sig runt den vackra banan som följer strandkanten och de 4.5 milen kändes som en barnlek. Inga känningar i musklerna som kan vara till nackdel.  Jag åkte inte riktigt lika fort i år, men föret var både lätt och svårt.  Förra året åkte jag 25 km på 1.40 och hade åkte liiiite mer skidor än i år.

Loppet i år var blandade känslor.

Lätt,  för att det gick fort att staka, om man nu tränat stakning, men också svårt för att våren är som den är och en blir sämre och sämre för vart år. På vissa partier var det blankis och jag föll pladask minst två gånger. Dock hade jag inte som ambition att göra något annat än att njuta idag.

Kanske var det sällskapet av Anna och den vackra och värmande solen som gjorde det, eller så är det helt enkelt det faktum att hela jag är i balans just nu. Hur som helst så är jag i mål och här ska du få veta lite mer av dagen D.

före

David, Anna och jag före start. Vi kom iväg lite sent och startade först 10.30 men jag tycker det är kul att detta motionslopp ger en flygande start mellan 10 och 11 så man kan välja när man vill starta =)

För mig som tävlingslöpare var det skönt att delta i ett lopp då jag bara kan njuta och inte alls behöva vara spänd och ha några krav. De som känner mig väl vet att jag brukar vara väldigt fokuserad innan lopp och att tävlingsdjävulen brukar infinna sig vare sig jag vill det eller inte. Är det inte lite så med oss människor? Vi tror att vi har kontrollen men vi tappar den när vi minst anar det. På gott och ont. Vårt system är byggt så att det kickas igång genom att adrenalin utsöndras och det blir lite som en flykt

Redan innan starten på en löpartävling brukar pulsen vara höjd, men inte här. Idag var jag så avslappnad som jag bara kunde bli.  Inga krav, inga måste mer än att få till ett längre träningspass. Vi gled och skred fram, stannade och åt en liten bulle och funktionärerna ställde upp och fotade. Mil efter mil med solen i ansiktet. Lyx va?

Några vurpor blev det och gudarna ska veta att jag tänkte:

-Håll dig på benen nu så du inte blir skadad inför dina viktiga lopp för jag är löpare och inte skidåkare =)

Tänk om jag brutit något ben , ja det hade inte varit roligt nu så här 3 veckor före den första halvmaran i år. Visste du att jag är den enda kvinnliga idrottaren som tagit sig in i sm i halv och helmarathon?

Kvaltider:

10 Km: 37 min

Halv: 1.25

Hel: 3.08

 

 

funktionäer

Varm dryck från flaska. Glada funktionärer.

Sedan plötsligt som en stjärna fallen från en mörk himmel.

Fall 1 kom i en backe då en gren stack ut och krokade i mina skidor så jag ramlade på knäna. Aj. Tack och lov ingen känning nu.

Fall 2 kom på platten på isen då det var skrovligt och isigt och jag trodde jag skulle drutta omkull titt som tätt, men endast gjorde det en gång. Sedan frågar vi David om han fallit och vet du vad han svarar: Nej inte en endast gång!

Anna, vad är det för fel på oss?

annnnnnna

Fast nog är vi bra!

Sedan kom ju de där sista km, du vet de härliga ena, när man vet att man snart är i mål.

När man vet att vad som än händer har man rört sig i 3 timmar, fått sola medan man rört sig och fått göra en himla massa nytta. Jo jag vet att lördag är långpass för mig normalt sätt men den här veckan har jag tränat mycket mängd enligt nedan:

Måndag 20 km’

Tisdag 23 km (inkl Runacademy backträning med jag som ledare)

Onsdag 20 km

Torsdag 15 km

Fredag 14 km

Lördag 45 km skidor

Lördag blir långpass löpning.

Hur det än är så är det känslan, kärleken och drivet som bär mig framåt. Jag kan göra fel ibland, åka skidor som ett barn (och värre) sorry alla underbara UNGAR PÅ SKiDOR, ni är ju bara så bra!

Jag kan springa långt och jämnt men jag kan också stanna upp och bara vara, här och nu! Jag tror att vi alla behöver det och jag vet att vi alla måste det!

Tack Råneälvdalsloppet för att jag fick möjlighet att komma i år igen och uppleva det ni gett mig. Tack för att väderguden var med mig trots att mina fingrar var kalla efter målgång ( ja jag hade ju gärna sprungit i snöstorm men aldrig åkt skidor för där går gränsen.. ) och min puls var låg som om jag endast gått en promenad. Vad gör väl det nu när min kropp känner sig nöjd och jag firar med ett glas vitt =)

Vin, INTE VATTEN Vad trodde du?

Tack till Anna och David för sällskap och skjuts och till Annas pappa som så snällt hjälpte mig med kanske den viktigaste gröna påsen på hela dagen. Det var det som gjorde det vita innehållet i glaset =)

 

Tack även till min hundvakt.

Nu är det bara en sak som gäller:

Never forget that what ever happens, you are the best!

Jag är så sjukt stolt, nöjd och glad.

ADIOS!

efter mål

 

 

En reaktion på ”Jag springer marathon fortare, än jag åker skidor! Men vad tusan idag är jag drottning!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s