Från dagens facebook och från verkligheten.

Nej marathonlöpning innebär inte att jag ligger på mjölksyranivå i 42 km men det är tungt och kräver enormt mycket träning om du ska prestera på elitnivå. Våra kroppar är olika, enligt vad jag skrev i dagens krönika i Luleå Gratistidning Annars presenterar jag texten här.

Men först en liten parentes.

Dagens kommentar från tränande på löpbandet. Nu är det så att jag känner den fina mannen som sade detta men jag vill ändå beröra ämnet för jag vet att det finns många fler som går med felaktiga åsikter om oss långdistanslöpare.
-Jag har hört att man inte behöver ha bra kondition för att springa marathon.

Skojar han med mig hinner jag tänka, medan jag sitter och värmer upp på roddmaskinen innan kvällens spinning 45.

Tidigare idag har jag sprungit 16 km i både med och motvind.
Har det verkligen stått så i någon tidning så undrar jag vad läsarna tror. .  Jag säger testa håll 4.10 min per km fart i 42 km. Oavsett fart är marathon grymt jobbigt. Jag förstår att det är lätt att tro att det inte alls är svårt att springa 42 km men jag ska säga er att det finns ingen sträcka jag är så utmattad av som målgång efter ett marathon.
Mentalt

Fysiskt

konditionsmässigt.

Sedan är det givetvis närmare mjölksyra man ligger då man springer 3000 meter och kortare distanser men att orka hålla hög fart i ett marathon kräver verkligen en bra kondition, end of discussion.

Här kommer krönikan från dagens Luleå gratistidning Onsdag den 8 april 2015 skriven av Vinden mot kinden-Johanna Nilsson.

Medaljen från New York. 42 km stolthet, personlig utveckling och pannben.

2.59.40

Snittfart 4.15 min per km.

 

Idag tänkte jag återigen beröra några saker jag stöter på rätt ofta både direkt och indirekt. Det här med att vara duktig, att vilja vara duktig och att inte låta andra vara duktiga utan gnäll eller avståndstagande. .

Fördomar!

-Jag är inte gjord för löpning och löpning är inte för mig. Eftersom jag även ordnar Löparläger, inte sprungit så länge och startat sent i livet, är detta viktigt för mig att lyfta, då jag som coach verkligen välkomnar alla och inte endast prestationslöpare på hög nivå. Löpning idag är för alla om du vill och med rätt pepp och tänk så blir glädjen viktigast. Jag vet, har själv varit där.

-Får jag fråga hur den som är gjord för löpning ser ut idag, i ett samhälle då alla springer och ett marathon kan göras av gemene man och kvinna! Nej våga testa och ge det en chans, och välj för guds skull inte endast löpbandet för då blir inte kärleken långsiktig.

Är det verkligen så att bara vissa människor är gjorda för en viss sport? Vi har olika genetiska förutsättningar som kanske gör att man kan lämpa sig bättre för en viss sport . Vissa har mer av typ 1 fibrer och andra mer av typ II.. De som har mer av typ 1 är mer långsamma och uthålliga och många marathonlöpare tillhör denna kategori med senigare muskler på kroppen som lämpar sig bättre för uthållighetsidrotter som triahtlon, marathon och långlopp i skidor. Med långsamma menar jag inte sniglar utan bara mer lämpade för att nöta länge när de andras ben stumnar och agnarna skiljs från vetet. Detta betyder dock inte att det bara är dessa som kan springa utan här pratar vi om de som uppnår bäst resultat i sporten.

När det gäller löpning finns det givetvis de som är mer explosiva som också är duktiga marahonlöpare men ju mer muskler du har att släpa runt på, desto mer syre går då åt till dessa. Många sprinters och kortdistanslöpare har mer av typ II fibrer och de muskelarbete de utför är kortare och snabbare . Därför utmanar jag nu alla kroppsbyggare på Luleås gym, ta och anmäl er till ett motionslopp så får vi ta experimentet ett steg längre.

Hur dessa fibrer aktiveras har också vårt sätt att träna på inverkan på. Låg intensitet gör att det mest är typ 1 fibrer som jobbar och så vidare. Jag har därför nu utfört ett experiment på mig själv, en relativt seg uthållighetsidrottare som gillar att nöta. Länge. Sedan några år tillbaka. . Jag har sprungit snabbare och kortare etapper så kallade intervaller, för att lura kroppen. – My god jag känner redan att jag höjt min distansfart och orkar springa fortare.

Oavsett hur våra genetiska förutsättningar ser ut så tycker jag inte man ska döma ut löpningen och säga att man inte kan springa för att man inte ser ut som en gasell . Löpning tar tid att lära sig älska, men när man väl gjort det så kommer den aldrig svika dig.

Tid och planering

Vi har ju samma möjligheter att göra vad vi vill med vårt liv inte Sant? Vad vi sedan väljer att fokusera på är upp till oss . Stress idag är ett vanligt sjukdomstillstånd som får människor att må dåligt och gnälla på varandra eftersom att de flesta vill ju vara vältränade och hinna med så mycket som möjligt samt ha ett bra jobb. När man sedan ser att någon hinner mer är det lätt att tro att denna fått allting gratis, smitit från jobbet eller annat ofog. Sluta genast upp med detta! Varför inte ge mer beröm till de som faktiskt är så duktiga att de ställer klockan tidigt i arla morgonstund, tar sin löprunda innan resten av familjen jobbar, eller de som utnyttjar lunchen till träning och sedan kör en raggardusch på toaletten och intar maten stående. Så länge de mår bra och det inte går ut över jobbet är det väl deras ensak? Mer beröm och mindre titta snett på varandra syndrom.

Jag vet att det är väldigt svårt att få sin vardag att gå ihop även om man inte har familj eftersom att det finns annat som också tar tid och jag är helt övertygad om att med rätt planering så går det att göra precis vad du vill utan att det ska inkräkta på andra. Hon fixar ju det och vem är då hon? Hon har 2 barn och tre bonusbarn, sambo, hundar, heltidsjobb och häst. Hon bor i ett hus utanför staden, tränar löpning på elitmotionsnivå (mer än 4 gånger i veckan) med ett resultat på 1.44 från halvmarathon som bäst. Hon spenderar mycket tid i stallet där hon dessutom är ordförande i Luleå ridklubb. Hon medverkade på mitt löparläger 2014 och jag fascinerades av hennes driv och förmåga att planera. När vi pratar om detta, över ett glas vin, en sen kväll under påsk så förstår jag att träningen mellan stressen är det som hjälper henne att bemästra den samt att löpningen hjälpt henne mycket. Jag känner igen mig själv och kanske är det därför våra vägar korsas, där bland hindren på den väg vi kommit in på och fått hantera hindren. Hon fixar det, så varför inte du? Jag avslutar denna krönika, idag när solen skiner och jag precis kört två minuters intervaller med att poängtera, att den väg vi väljer att ta kommer kantas av hinder men hur vi väljer att ta oss över hindren är upp till oss.

 

Carola hittar alltid tid att träna, trots familjeliv.

 

ADIOS!