En helt fantastisk helg är nu till ända och den betyder i ärlighetens namn mycket för mig.  Varför den gör det beror på några anledningar .

1 Jag har tävlat igen. Efter två månader av mest alternativ träning. 
Svaret var och är positivt 

2 Jag har träffat så många inspirerande vänner i helgen. 
3 Jag har presterat på topp efter min skada .
4 Jag har visat för mig själv att det går att komma tillbaks i samma form.
5 Jag har sovit gott och rått mig själv och bara fått koppla bort andras löpning ett tag och fokusera på jag. Johanna.

Här kommer en liten återblick från mitt första lopp på 8 veckor och mitt första pass under 4 min per km i form av Stockholm halvmarathon .
Jag slutade på plats 16 av totalt ca 5000 kvinnor. ☺☺☺
Fattar det knappt själv. Det som gör mig mest förvånad är att kroppen mindes och att uthållighet fanns. Jag orkade köra på i 21 km.

Bild efter målgång.

Jag bestämde mig i veckan att jag skulle åka till Stockholm.  Förra helgens långpass visade att foten fixade 30 km trots inga långpass alls på två månader. Den 16 juli skadade jag mig och säsongen fick ett abrupt slut. Sedan dess har alternativ träning hållit mig sysselsatt men faktum är att träningen flytit på bra. Detta blev min present till mig själv.

På fredag fm satt jag på flyget och mötte upp Anna Rosén på Arlanda  . Anna jobbar med Rosenserien och jag är en ambassadör för produkterna. Jag följde med henne till ett möte med andra inom Rosenserien och vi åt lunch .

Efter lunchen checkade jag in på First hotel Kungsbron och mötte upp Mikael och Johan för ett glas vin i kungs trädgården.  Solen visade sig från sin bästa sida.  Extra kul att träffa Micke som jag inte sett på en månad.  Han är ute på ett cykel- äventyr genom Sverige .

Johan och jag och Micke.
Johan sprang också halvmarathon och Mikael hejade.

Efter ett glas vin började hungern komma och jag köpte med mig mat från Hemköp . Det blev surdegsbröd med smör och kycklingfile med grönsaker , ris och keso. Jag brukar ha det som tradition när jag är i Stockholm och bor centralt .

Jag fixade med utrustning och myste på hotellet och somnade tidigt.

På morgonen startade jag dagen med jogg och promenad för att dels känna på temperaturen och även insupa frisk luft  . Kände mig pigg i benen och testade några korta fart ökningar.  Efter detta åt jag frukost . Denna gång försökte jag att äta mer lättsmält mat. Jag åt  2 ägg och mjölk med müsli och till det en hård och mjuk macka av den vita sorten.

Jag tänkte att idag ska minsann inte magen sätta käppar i hjulet i allafall.

Jag satt länge och åt och promenerade sedan på stan för att köpa ett midjebälte då jag inser att jag glömt mitt Flipbelt hemma.

Vid 13 tiden åt jag igen , denna gång en smörgås med ost och kalkon och en rödbetsdryck som smakade ljuvligt.

Sedan var det dags att möta Johan Nordqvist vid starten.

Tävlingsoutfit. Blommor i håret.

Före start .
Nummer 155 . Jag startade i elitledet dit man måste kvala in  . Vi kunde lämna våra saker inom det området vilket givetvis var skönt.  Då slapp man trängas bland alla andra ca 16000 löpare.

Värmde upp ca 10 min och kände mig laddad men avslappnad.

Där borta står löparna i start led A och där någonstans stod bland andra Johan.

Så gick starten och det var knappt så jag hörde den. Hade lurar i öronen och en ny Spotify lista.

Jag sprang på och kände mig taggad och snabb.  Borta var känslan av att hålla igen. I början tjorvade min klocka och vi löpte dessutom genom en lång kvalmig tunnel och då visades ingen km tid. Dock gick det fortare än jag planerat.  Jag passerade 5 km på dryga 19 och 10 km på 39 nånting  och sedan har jag löpt jämnt och stabilt  . Jag måste säga att detta nog är den halvmarathon då jag knappt tappat något utan mina mil tider var drygt 40 på båda.

Jag har ju varit rädd att känna något i foten men den fixade varje km så fint  . Min älskade fot så stolt jag är över dig. Tänk vad den fått genomlida.

Tänk vad jag fått genomlida.  Då jag tänkte på det uppfann sig de sista km på loppet ett stort lyckorus.  Gud vad tacksam jag är som fick uppleva detta. Vem kunde tro det liksom.

Det var en tung vind detta lopp och jag upplevde backarna jobbiga i år.  Många krökar och många kuperade inslag.  Dessutom sprang jag själv och tog in ca 4 placeringar totalt vilket är bra. Jag tappade inte någon placering. 

Vid 17 km kom jag i kapp duktiga Johan från Lulekamraterna. Han såg ut att ha det tungt som de flesta andra . Jag skrek åt han att nu kör vi och då fick han energi och kunde öka. Vi följdes sedan åt och kramade om varann i målet.  Det var inte den bästa tid vi gjort men helt klart var vi nöjda .

Jag och Johan.

Jag slutade på 16 e plats och fick pris i år igen. De 20 främsta får en skål från Stockholm marathon gruppen. Nu har jag tre stycken.

Kände mig fräsch vid målet.

Hade kunnat fortsätta länge och då vet jag att jag är rätt ute inför kommande tävlingar.  Vilket bra träningspass och vilket lopp. Mkt nöjd.

Tack alla som följt mig och gratulerat mig.

Inte min bästa tid men ändå ett av de bästa lopp jag gjort. Den känslan jag hade kan ta mig långt.  Idag känns dessutom kroppen fräsch och jag har varit noga smörja med Forever aloe linement så klart.

Stolt 16 e plats löpare.
Tillbaka från skada.
Tillbaka med vinden mot kinden.

Efter målgång träffade jag Håkan Hanning och några andra underbara människor.  Lärde känna  Lill Rydén som just nu genomgår en tuff resa.  Vilken stark människa du är och tack för den glädjen du ger.

Jag
Lill och Håkan
Löpning förenar och dessa människor ger så otroligt mycket att det känns så äkta.  Det får mig att le av glädje att ha lärt känna så fina människor.

Idag har jag startat dagen med en skön morgonjogg 11 km i lugnt tempo. En god frukost och mycket sömn i natt så nu är det dags att bege mig mot tåget och åka mot Arlanda.  Om två veckor är jag här igen och denna gång för lidingöloppet.
Sköt om er.
Tack för allt stöd.
Nu kör vi.
Mot nya mål.
Vinden mot kinden.
ADIOS

Kram.
Johanna