Tiden går fort.  Alldeles för fort. Jag fortsätter att fylla mina dagar med arbete och träning.  Även denna vecka vikarierar jag på gymnasiet vilket är jätte kul tycker jag. Det viktigaste är att det alltid finns tid för återhämtning oavsett hur livet ser ut. Att vi kan finna lugn och känna att hjärtat och hjärnan får vila.
För mycket stimuli är inte bra. För mycket tystnad är heller inte bra.
För mig är balansen viktig.

Middagen är min egna stund och jag lagar nästan all mat själv.  Väljer gärna ekologiskt och mycket grönsaker.

image

image

Tid med Selma .

Sedan mitt lopp och min comeback i Stockholm har kroppen känts bra. Jag har inte alla känt av foten något och ingen annanstans heller mer än i vaderna som var lite stela  .

I Söndags och Måndags har jag cyklat och joggat och i tisdags sprang jag backe . Jag tyckte att jag var stark i steget och att det flöt på bra både uppför och nerför.

image

Efteråt tog jag hand om mina deltagare i vinden mot kindens löparkurs tillsammans med Carola. Deltagarna tyckte verkligen att passet var roligt och jag älskar att få vara en del av att lära ut löpning . Back löpning och traillöpning är väldigt bra också för musklerna och det blir som gratis styrketräning för rumpa
Ben
Höfter och vader.
Ja till och med överkropp jobbar.

image

image

image

image

Glad coach i sitt essä. 

Varför jag brinner så mycket för denna roll är också för att jag själv hittat kärleken i löpning på senare år. I en stressig tillvaro blev den min räddning och jag hade ALDRIG varit den jag är idag utan löpningen.

I Tisdags var det ett inslag i artikelform i NSD Som journalist Lotta Nilsson gjort. Inslaget var stort och handlade om stress.

image

Jag träffade Lotta och berättar om min tid fylld av stress som nästan fick mig att gå in i väggen  . Tre veckor var jag sjukskriven och under dessa veckor gick jag på mindfulness och försökte lära mig koppla av genom andning och att skapa rutiner och egen tid. Stress har  inte alltid att göra med att man har mest att göra utan understimulerad människa kan också lida av en sk inre stress. När våra krav på oss själva med allt vad vi behöver klara av och göra blir för höga så reagerar kroppen och det kan visa sig till exempel genom att man är upp i varv och har svårt att somna in, vaknar tidigt eller genom att man är disträ och irriterad.  För mig började det med att jag efter en jobbig tid med både mycket skolarbete och lite återhämtning började få hjärtrusningar och blev känslig.  Det var som om verkligheten hann i kapp mig från den tiden jag var mobbad och ständigt kände mig ful och otillräcklig något vi alla kan känna ibland. 

Stressen gjorde att jag  tog åt mig lätt och kände att jag gjorde fel hela tiden.  Till slut blir det ju så att ett misslyckande infinner sig och samtidigt ett sökande efter mer som resulterar i ännu mer misslyckande oro och funderande.

Tack vare löpningen hittade jag återhämtning och kunde släppa allting då jag kom hem från jobbet och tack vare löpningen har jag idag gjort hälsa till en livsstil. Det finns bara ett jag och det måste jag vara rädd om. Det spelar ingen roll om folk inte gillar mig för den jag är. Jag är den jag är och jag ska inte behöva vara någon annan  . Jag är stark idag med ett helt annat självförtroende än för 15 år sedan. Då hade jag aldrig vågat stå inför andra och prata. Tack vare löpningen och det faktum att jag vågade lämna min komfortzon och lämna Norrbotten,  så hittade jag nyckeln till mig själv och trots att jag ibland har tusen saker att göra som man faktiskt kan ha även som ensamstående utan barn, så vet jag att jag bara behöver snöra på mig skorna och gå ut i skogen för att bli lugn och trygg.
Sedan finns det givetvis miljöer jag känner mig mer otrygg och osäker i.

image

Sen har jag också jobbat mycket med val. Jag har varit godtrogen många gånger och blivit sviken. Litat på folk som jag trott varit mina vänner. Delat med mig av kunskap och inspiration och sedan blivit huggen i ryggen.  Livet är inte rättvist och inget vi gör är gratis.  Jag står inte där jag står idag med löpningen för att jag är smal och har en lätt kropp utan det ligger mycket träning bakom,  många timmar av nötande MEN också fantastisk vyer jag inte velat byta mot någonting.  Det är nu jag är redo att ta steget fullt ut. Om jag vill och frågan är?
Är jag redo?

Jsg älskar mitt liv och löpningen men vill jag lägga ner all den här tiden på träning ? Jo det vill jag för jag älskar att träna  . Det är det roligaste jag vet. När kroppen svarar och när formtoppningen ger sig till känna och benen trummar mig fram mot nya personbästan så vet jag att varenda steg varit värt resan dit. 

Därför ler jag. Jag ler när jag springer och jag ler när jag får dela med mig av min passion. .

Den 10 oktober är jag i Kalix på Måbra dagen . Då föreläser jag om löpning och stress så kom och lyssna.

image

Mer info på Facebook.
http:// https://m.facebook.com/mabrakalix

ADIOS.

2 reaktioner på ”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s