Herregud vad trött jag varit sedan jag kom hem från USA.  Nu förstår jag vad alla menar då de säger jetlag för jag har upplevt den själv med råge.

När vi åkte till usa var det lättare och jag kände mig inte alls så trött. Vi vaknade tidigt var morgon och sov längre och längre för var dag vi var där , men trots att jag vaknade typ 05.00 så har jag inte alls känt mig trött.

Första natten hemma i sverige sov jag klockan runt i min egen säng. Jag behövde nog få sova men jag behövde annat också så jag blir alltid lite stressad då jag vaknar och inser att halva dagen gått.

Benen har varit stela och ömma ända sedan loppet.  Jag vet inget annat lopp som sliter så fruktansvärt på muskler som New york marathon.

Efter målgång kunde jag knappt gå och än mindre sätta mig ner på toa eller en stol. De tre trappor vi var tvungna att gå nerför gjorde ont och kändes som ett marathon bara de.

För att hålla igång benen har Johan karin och jag promenerat uppemot 15 km varje dag och det har varit bra för mig. Var gång jag sitter har jag stelnat till.

Jag har börjat träna lite lätt men trots att hjärtat är starkt så är kroppen ännu inte löpsugen.  Därför har jag unnat mig mindre löpning denna vecka och jag har heller inte alls varit redo för löpning.

Kroppen är nerbruten efter de 42 km på betong i 4.06 min per km i snitt och jag tycker det känns riktigt skönt att det är länge till nästa marathon.  Nu ska jag sakta börja springa distanspass och gå på spinning och vattenlöpning . Jag ska även styrketräna och stärka säte och höft ännu mer.

Foto från dagens spinning.  På bilden mina nya korta tights avsedda för cykling. Dessa fyndade jag på en sportbutik  i New York och betalade löjligt lite för något som kostat väldigt mycket.

Igår fick jag veta att jag stod som segare i min åldersklass på New york marathon i kvinnor 35 till 39.  Enligt resultaten och infon är det  drygt 20000 damer som deltar och ca 4000 i min åldersklass. Min totala placering var 28 vilket är många bättre än i fjol. Som 35 är jag nu dessutom veteran och kan tävla även i åldersklass.    Jag känner mig om möjligt ännu mer stolt nu över denna seger  . Kul också att vi var fyra svenskar som placerade oss top tre i åldersklass.

Heja sverige.
Min tid 2.54.50

Helgen har spenderats hos mina älskade föräldrar. Herregud jag vet icke vad jag vore utan mamma och pappa.  De är fantastisk godhjärtade människor. Då jag kom hem hade de lagat min favoritmat och köpt en bubbel vin till mig med ett fint kort. De är så stolta över mig och följer mig så gott de kan.

Mor och jag.

Hemma. Kommer alltid vara hemma.

Idag innan jag körde tillbaka till Luleå så kom Bengt Ek med blommor och mitt pris från Norrbottens Grand prix. Vi har i Norrbotten varje säsong ca 10 lopp som ingår i detta och för varje lopp OCH placering får du poäng . Om man vinner får man 200 p och så vidare. I år var första året jag varit med på fler lopp.  Tidigare har jag tyckt att det varit ganska skrämmande att tävla i länet och jag har inte haft något självförtroende i löpningen.  I år har jag dock tänkt om och tagit loppen som bra fart träning. Totalt deltog jag i fem lopp från april till juni och segrade i samtliga.   Det lopp som jag minns bäst är Stadsmaran då jag i snömodd och iskallt regn segrade i Dm bara veckan före Stockholm marathon och ändå kunde prestera i Stockholm på Sm. Tacksam över allt min kropp gett mig i år och för att den står ut med mig..

Det var också ett stort lopp för att jag verkligen hade en fantastisk känsla från början till slut.

Jag vet egentligen inte vilket lopp jag är mest nöjd över i år  . När jag ser tillbaka på detta löparår måste jag ibland nypa mig i armen och undra om jag drömmer. Det mest fantastiska är nog att jag tog mig tillbaka efter min fot fraktur och att jag besegrade mitt livs första längre skada med råge. 

Blommor och en prischeck på 1500 kr för min andraplats i GP.

Nu är jag hemma i min bagarstuga och har myst ner mig i soffan med min Selma.
Önskar er alla en skön Söndag.
Kram