Ett långpass på en torsdag med Jens och Johan.

Förra torsdagen lade jag in ett långpass för att det var härligt väder och det passade mig med tiden.  Annats brukar lördagar vara min långpass dag. Förra året tävlade jag väldigt mycket men denna vår har jag två lopp jag velat spara mig till. I fjol gick det otroligt bra för mig på de mindre lokala loppen då jag nästan vann allt och hade super kul men det sliter också att tävla var helg och det är sällan många damer med heller så det är inte så kul här i Norrbotten. Tyvärr.

Idag valde jag att gå på samma tråd och mötte upp Jens och Johan på gyltzaudden för toradagslångpass.   Det blev en trevlig runda och vi löpte på varierat underlag och i den finaste av skogar även där vissa av vinden mot kindens Traillöparkurs kommer äga rum.

image

image

image

image

Totalt blev passet från dörr till dörr 29 km vilket räcker gott och väl . Det kändes lätt och precis som ett långpass ska kännas. Ett långpass ska aldrig göra att man känner sig sliten.  Det är detta jag lär mina deltagare i mina grupper och kurser via Vinden mot kinden.

image

Tittar jag på min Polar M400  statistik visar den 5.15 i snitt och 4.30 som snabbast.  Pulsen har legat på 132 vilket är 71 procent. Förra veckan hade jag 4.52 i snitt men idag löpte vi med skönare känsla och dessutom i skog bitvis.

Väldigt roligt att löpa med Johan och Jens  kul att se att Johan verkligen gått framåt i hela sitt löpsteg och igår då vi körde lite trösklar var han otroligt stark.

Jens som är en riktigt duktig löpare  gav faktiskt mig komplimanger  för att jag det senaste året helt kommit upp med höften och får jag bara till magproblem en så kommer det gå fort. Kul att någon tittar lite på även mig och ger tips då jag springer  . Tyvärr strular ännu magen  och jag ska få genomgå en rektoskopi  och kanske till och med svälja en kamera för att se vart det sipprar .  Vi pratade mycket om detta under passet eftersom johan berättade att han hade Under 💯 som lägst  i Hb och till och med fick dropp för blodvärdet.  Ibland är det ju så att kroppen inte tar upp järnet och då spelar det ingen roll hur mycket Blodpudding och Blutsaft samt järntabletter  du stoppar i dig.

För några år sedan då detta krångel började sade jag till min mor,  att du ska få se mamma att det kommer visa sig att jag har rätt till slut för jag känner min kropp.  Du förlorar inte så mycket järn  och med avföring genom riktiga menstruationer  eller genom att du tränar utan då läcker det någonstans  tyvärr är det allt för sällan man kommer till rätt läkare som tar detta på allvar  många gånger vill de skylla allt på dålig kost och mycket träning.  Hur många år ska det ta liksom ?

Nåväl nu kan det bara bli bättre. Har då aldrig känt mig så lätt i steget .

Tack Johan och Jens för ett fint långpass 

Adios

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s