Jag tänkte få berätta om känslan av lätthet och om känslan av att efter regn kommer solsken för så är det verkligen nu!
Jag känner det i kroppen och det spritter i benen. De förut tunga benen känns lätta och jag måste bromsa mig själv istället för att slita . Framförallt så handlar det om att jag äntligen kommit till bukt med vad det är som orsakat problemen som plåga mig i månader. Ett under att jag ändå kunnat springa så bra som jag gjort på de lopp jag deltagit i efter juni 2016 eftersom att både glädje, motivation och känslan saknats. Det känns som en dröm att ha fått bekräftat att det inte spelar någon roll hur mycket blodmat och järntabletter jag trycker i mig just nu för min kropp kommer ändå inte att ta upp det . Det fanns och finns annan hjälp att få och bara det var en lättnad för mig.
Bild från igår. Jag sprang med lätthet de 6,5 km till gymet och slängde av mig kläderna och hoppade upp på spinningcykeln och cyklade 30 min. Efter detta körde jag 3 km i 4.25 fart på bandet innan jag slängde på mig kläderna och sprang hemåt de 6,5 km igen. Det var en fullkomlig harmoni och jag tänkte fortsätta till världens ände men hejdade mig och tänkte att Nej nu får du vara smart och kunna bromsa dig för du har en två veckors resa som väntar och det ska kännas lätt nu!
Efter nyår blev jag sjuk i någon konstig magåkomma som jag ännu inte vet vad det var men troligen någon bakterie eller något tillfälligt som satte sitt grepp om mig i nästan 1 vecka. Även om jag var feberfri och kunde träna så tog det emot att äta och varje gång jag gjorde det så blev jag illamående. I lördags var det som om någonting hände med kroppen och det var här det vände på många plan . Plötsligt bara föll allt på plats och det långpass jag hade på söndagen tillsammans med Jens går till historien som ett av de med bäst känsla på länge. Vi höll 5 min per km med lätthet jag och min vän som sprang med mig och på slutet när vi passerade 30 km så var det som om jag kunnat springa hur långt som helst och lägga in en fartökning. De sista km var min vän trött men jag var som en maskin. Den känslan tar jag med mig.
Jag sprang med pulsbälte och mätte hur pulsen var under passet och den kom sällan upp i över 120. Det var endast när vi sprang uppför en backe eller i djupsnö där man fick spänna sig och parera som jag kom upp i över. Snittpulsen blev 117 och jag låg på 64 procent av max under passet . Med tanke på att vi ändå höll 5 min per km och gjorde under på många delar så var det som ni förstår ett bra svar för mig! Söndagens långpass hamnade på 30 km.
I och med att min motivation varit död då jag känt mig trött i kropp och knopp så har jag ändrat min träning och kört mer löpband än innan vilket lett till mer struktur i min träning. Jag har aldrig tränat löpband under vintern och aldrig kontinuerligt kört intervaller så att här tror jag att jag har en del att hämta när det gäller att utvecklas.
Även här känner jag nu att kroppen svarar och jag vill bara ha mer. Wow säger jag bara. Jag körde 2 km x3 och avslutade med 400 m x6 och det var en helt galen känsla av lätthet. Jag tror faktiskt aldrig jag sprungit så fort på 2 km intervaller och ändå så var inte pulsen nämnvärt hög då heller utan det kändes kontrollerat och jag låg på runt 157 som högst.
Idag blev det 1000 m med ytterligare bra svar och farter som jag aldrig tidigare testat på mer än 1 gång i samband med min resa i Asien i fjol då jag var i god form.
Jag har också varit på Yinyoga/massage hos Kroppsbalans och Maria har introducerat några övningar jag ska försöka använda mig av för att musklerna inte ska vara så stela som de faktiskt är! Detta kan hjälpa mig att få längre steg. Vi började med några övningar som fokuserade på in och utandning. Det var ljuvligt att se att det går att hitta fokus och ju mer jag gör detta ju bättre kommer det bli. Detta behöver jag verkligen. Sedan avslutade Maria med att massera mig i 45 min och den massagen var som en Lisa för själen och musklerna doftade ljuvligt av de oljor hon använde . Nedan övningen Sälen.
Tack Maria för en fantastisk intro. Vill du också testa på detta så kika in på http://www.kroppsbalans.com
Här finns något för alla.
Jag är bara så himla lycklig så jag inte kan förklara hur glad jag är just nu. Det är så här det ska kännas att vara Johanna och att springa. Den här känslan har jag inte haft på länge och om detta håller i sig kommer 2017 att bli ett fantastisk löparår, kanske det bästa som min gode vän Lina sade. Nu gäller det bara att jobba framåt med det andra som tar min energi och även här är jag på god väg.
Om mindre än 2 veckor åker vi till Marocko tillsammans för att träna i 2 veckor Lina och jag . Det kommer bli helt galet kul att uppleva Nordafrika och ta del av det land jag hört så mycket gott om av min kollega som är från landet. Jag kommer också att springa Marrakech halvmaraton som första lopp för året och det blir en bra genomkörare. Jag väljer att springa halvmaraton eftersom att jag inte vill vara sliten under den sista veckan då vi skall träna och må gott och jag vet också att jag har två andra maror under året som jag vill sikta på. Jag har inga prestationskrav men den känslan jag har nu föder en lust att våga.
Mina mål är:
Att springa mara med god känsla och gärna under 2.50
Att springa 10 000 m under 37 min .
Att springa Lidingöloppet ner mot 2 h.
Att försvara min pallplats på Ultravasan 45.
Att springa 5000 m på 18 minuter.
Jag vet att dessa mål är möjliga om kroppen får fortsätta vara pigg och glädjen får kvarstå.
Önskar er en fin dag vart ni än befinner er. Hoppas ni också mår Bra för det är en otrolig känsla att må så här bra som jag nu gör och att ha orken tillbaka!
Just nu en kaffe paus med surdegsbröd från den bästa brödbutiken i landet nämligen från Bensby bageri. Tack Anna Maj för idag var Bensby Malten otroligt smakrik och god.
- ADIOS! Trevlig fredag.
Och du, missa inte att anmäla dig till sommarens löpar och wellnesshelg i Björkliden med mig och Vinden mot kinden!