Barcelona maraton och att övervinna väggen trots allt !

Välkommen .

Detta blogginlägg berör många saker . Löpning ger så mycket tid för reflektion för mig . I detta inlägg får du följa mig på mitt 1a lopp i år , en träningstävling i Barcelona! Du får även ta del av vad som händer när man går in i den sk

Väggen

som många maraton löpare fått dunsa in i . Trevlig läsning .

Reflektioner.

De senaste dagarna har jag reflekterat en del på det här med hälsa . Att må bra inuti är stommen i en god hälsa och då spelar det ingen roll hur vi ser ut på ytan . Jag tror att det vi känner inuti visas utåt i våra prestationer . Så är det i allfall för mig . Det är det jag vill uppnå . Självklart mår jag ändå bra när jag presterar i idrotten för den ger ändå ett riktmärke att jag är i fysisk fas . Att vara ur fas är jobbigt men ger tid att se framåt .

En ständigt trött person behöver givetvis vila och det mesta visar sig i form av brister och dåligt humör, ledsamhet och att inte vara motiverad till saker man tidigare tyckte om att göra . Jag har haft sådana perioder med löpningen också även om den har en nyckelfunktion hos mig numera . Den suddar ut problem och gör dem mindre. I synnerhet de längre loppen får hela mitt jag att slappna av . Ja min massör brukar säga att jag är mjukare i kroppen efter en mara än före.

Efter min målgång i söndags var min mor den 1a jag ringde. Som alltid oroar hon sig för mig. Hon tycker att ett maraton är så långt och vill helst att jag inte plågar mig för det är hennes bild av löpning. Hon är inte ensam .

Tårarna rann från kinden min av glädje och befrielse över att gå gått i mål när det det var så jobbigt sista km.

-Nu mamma ska jag banne mig springa ultra i fortsättningen för det här med maraton är inte ämnat för mig , tjöt jag i ren besvikelse och samtidig lättnad . Årets 1a lopp och ändå en tid under 3 h men ändå inte alls lätta ben på slutet . En vägg och ett härligt självplågeri

Mammas reaktion var att det kändes skönt att jag inte skulle löpa långt tills jag sade att det är ju ännu längre att springa ultra ( längre än maraton ). 😊

( sorry mamma ) .

Av omtanke vill de skydda oss men löpningen ger mig allt . Ju längre desto bättre .

Att lyssna

Jag lyssnar ofta inifrån och tror att nyckeln kommer inifrån där den förvaras för att låsa upp rätt dörrar . Tyvärr lever jag inte alltid som jag lär . Ni som följt mig har kanske läst att jag haft en del stress i livet ( inre stress ) som visar sig i form av sömnproblem , oro och dålig självkänsla ibland . Stressen hörrör från dels erfarenheter i livet samt för många järn i elden så när natten kommer vill inte huvudet sova pga all oro den tampas med . Det är här löpningen är bästa meditationen . Det är här löpningen är en snuttefilt. Att lopp går bra är en bonus .

För några dagar sedan fick jag göra en tankeövning . Jag skulle föreställa mig att jag satt inne stor sal med högt i tak och ståtlig arkitektur där endast de bästa lyfts upp . Längst fram i salen satt jag i en guldtron och när salen sedan fylldes med människor skulle jag föreställa mig att jag var drottning och att alla ville säga något positivt till mig . Alla vulle ja min uppmärksamhet men jag väljer vilka . Jag skulle även sortera in tankar i fack efter hur det kom tankar i mitt huvud . De tankar som kom upp symboliserade livet just då. Denna övning var grymt värdefull.

Mindfulness

Jag tror att vi lägger så mycket energi på saker och människor som inte är bra för oss och jag tror att vi måste våga bryta med dessa mönster när vi blir medvetna om dem . Vad får oss att må bra ? Mindre bra ? Vad stressar oss ?

Att våga

Resan till Barcelona kom lägligt för mig och jag behövde ett avbrott i tillvaron. Att få komma hemifrån gör också att man slappnar av. Eftersom att jag visste att maran i Barcelona skulle gå den 1a helgen i mars så passade det lägligt med en resa dit och kombinera nytta med nöje . Fredag två dagar före lyfte flyget och 8 h senare med stopp i Munchen, landade jag i ett vårlikt Spanien .

Jag gjorde bort och hämtade nummerlapp redan fredag för att kunna koppla av . Satt mycket på uteserveringar och drack Cava. Spanien kan sin sak med vin . 3 euro och så mycket godare än hemma . Ett glas blev två och tre men är man på semester så är man .

På kvällen åts middag på en fantastisk vegetarisk restaurang och sedan har vi ätit där alla kvällar . Mysig miljö och lugnt på de små gatorna rubt Las Ramblas.

Dagen före ett lopp ska man helst inte röra sig för mycket säger någon . Jag promenerade 2 mil totalt vilket inte är optimalt för många men jag gör det jag känner för . Är jag i Spanien och en så häftig stad vill jag uppleva ALLT! . Loppet var inte mitt huvudfokus.

Kvällen innan lämnade jag in mina gel som jag skulle få vid 10, 30 och 35 k . Eftersom jag var i elitledet ingick langning av dryck utöver det som fanns runt banan , men de lyckades inte ge mig vid någon av ställena . Detta tycker jag är mycket dåligt och under all kritik . Okej att jag inte är bäst men jag har ändå fått platsen och att missa på alla 3 ställen är inte OK. Dessutom bemöttes jag sämre än de kenyanska löparna och yttersta elit av helt fel anledning !

Starten gick 08.30 så kl 07.30 skulle jag vara vid Crown Plaza och lämna mina gel och bara vägen dit tog 30 min att gå dit gör att lämna egen dryck som jag ändå inte fick . Sedan skulle elitlöpare tillsammans gå till starten . Givetvis lyckades jag tappa bort de andra och blev inte insläppt utan fick krångla runt som en mupp bland alla 1000 tals löpare och utan de andra blev jag inte insläppt i fållan . Till slut fick jag hjälp av en trevlig ung tjej och vi var tvungna gå runt hela området för att slutligen gå in vid starten . Här skulle min väska lämnas .

Kort uppvärmning. Musiken strular . Maraton utan !

Starten är mäktig och de spelade Barcelona låten. När startskottet gick rusade jag på ( helt utan att följa min plan ) i en fart motsvarande runt 3.40 och såg att det gick fort , för fort men okontrollerbart och utanför planen . Hade tänkt runt 4.05 men låg i 3.55 fart i snitt första 20 .

Kilometrarna upp mot halvmarapasseringen var slakmotor och tog på kraften . Passerade halva på 1.25 och då kommer man snart att förstå hur mkt jag tappade då sista 2 km gick på 10 min vilket är 5 min per km .

Avsaknaden av den egna energin jag lämnat in var ett problem då min mage inte tål sportdryck och jag därför har egen med . Försökte dricka vatten ofta .

Pannben

Vid 30 sjönk farten till runt 4.12 per km och givetvis var det irriterande att de missade min langning vid 30 och 35. Magen tålde inte alls den Powerade dryck som serverades efter banan och vid 25 och 30 fick jag rusa på toaletten . Det var kaos i magen och finns liksom inget alternativ . Ville inte göra på mig men var sekunder från att göra det. Detta är ytterligare ett vanligt fenomen vid långlopp, nämligen magras . Varför ?

Kroppen utsätts för stress före och efter och i kombination med starka saker och skumpande blir det uppror. Har man IBS som jag blir bekymren värre .

Det positiva var att jag sprang med nya krafter efter varje stopp men vid 35 gick det inte att springa fort längre . Jag var helt slut både i lår och energi. Jag tappade fart från 4.12 ner till 4.40 och mina sista 3 km sprangs på 14 minuter istället för 12. Det känns tråkigt att det blev så men jag fick uppleva att gå in i väggen som så många andra gjort för försra gången .Jag brukar vara som en klocka och tuffa på men denna gång var jag tömd! Det var bara att göra det bästa av det !

Varför går man in i väggen ? Min personliga åsikt är att man inte får i sig tillräckligt med energi . När jag tittar tillbaka har jag inte laddat upp med varken kosten eller sovit bra och iom att jag kände mig illamående sista biten så tog det på musklerna. Vaknade dessutom med täppt näsa och idag är jag förkyld . Kanske bidrog detta också även om jag mer tror på asfalt och energiintag

En annan teori är att jag inte tävlat på 6 månader och inte heller kört snabbdistans längre än 10 km och fokuserar på mängd inför ultralöpning . Med facit i hand är jag mer motiverad inför vårens lopp och att även köra lite fart.

En tredje teori är att låren inte klarade asfalten efter all träning på mjuk snö samt mjuka vägar i Afrika samt att Barcelona har en del stigningar trots att banan är relativt flack. Sedan spelar dagsform stor roll .

Målet var ändå en mäktig grej att komma in i . Det är mycket känslor och jag kom in på under 3 h igen. Trots att tiden inte är min bästa så måste jag ändå vara nöjd med loppet. Jag slutade 2a i min åldersklass dessutom vilket glädjer mig mycket! 14e dam

Eftersom att de 35 första km var bland de bättre jag gjort känns snabbheten bättre än i höst .

Hade det hållit hade det blivit en 2.51 tid men det höll inte denna gång. Hur som helst var inte mitt mål att prestera heller . Jag anmälde mig för 2 veckor sedan . Det blev en chansning för att se vart jag står idag och ge mig själv möjligheter till reflektioner. Jag har det i mig !

Efter loppet firade jag med Cava och träffade lite löparvänner . På bilden Weronica från Stockholm och klubben Studenterna!

position

358

Position in category

2

Detta firades givetvis med ett och annat Cava glad och god vegetarisk mat på restaurangen Teresa carles.

Nu är det dags att åka hemåt. Jag har med mig många erfarenheter. Har joggat 60 min på morgon efter stranden och mina lår börjar sakta mjukna ! När jag kommer hem är det vinter men i mitt hjärta är det sommar .

Tack Barcelona för denna gång . Tack alla som tror på mig och följer mig . Nu kör vi några lugna veckor innan det blir ett lopp igen . Jo du jag är sugen redan!

Adios !

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s