Ett lopp jag missade i fjol var Boden fortress 50 km . I år ville jag vara med .

Att springa långt och dela denna dag med mina fantastiska vänner . På kvällen skulle vi fira. Kylbagen var laddad .

De 1a veckorna efter Stockholm var jag lite sliten i kroppen och har haft ännu mer krångel med tendinosen i axeln som ni kan läsa om i föregående inlägg . Just därför kändes det skönt att nu släppa alla mentala krav på springa fort utan att istället springa så fort som möjligt på 50 km . Mycjet kan hända . Dessutom inte bara 50 km platt utan riktigt tuff terräng och 750 höjdmeter .

En dag i solen i skogen med klippor och berg . Ja det hade inte kunnat bli bättre .

Allting började i den lilla staden Boden.

Någon som sett potentialen startade ett ultralopp på distansen 50 k och självklart tar jag chansen att vara med .

Foto: Sveriges radio !

Träningen i veckan har flutit på bra och jag har känt att jag börjar längta efter att springa igen vilket är positivt . Jag vilade torsdagen men körde på alla dagar innan eftersom jag skulle ta detta som träning .

Veckan innan fick jag till två långpass på 30 km knappt efter varann och kroppen kändes återhämtad förutom axeln då men den är son den är just nu och det kommer ta tid.

Starten skulle gå 09.30 och vädret verkade bli perfekt . Jag drack mitt morgonkaffe utomhus till fågelkvitter . Kl 07.30 kom Niklas och plockade upp mig och Carola och vi åkte de 3 milen mot Boden . Skönt att ha nära till ett ultra för en gångs skull .

Väl på plats mötte jag Guru min norska ultra kompis jag lärde känna på ett ultra i Kina för 6 månader sedan .

Jag kände inte igen så många vilket är kul . Det är här de riktiga långlöparna ( förstå mig rätt ) träffas och umgås . Plågar sig och svävar på moln efter.

Jag bestämde mig för att köra med ryggsäck och vattensystem för det var ganska långt mellan stationerna på vissa ställen .

Grejen med detta lopp är också att det är väldigt tufft . Det går inte på långa vägar att likna med att springa långt på platten . Detta är 750 höjdmeter och du ska ta dig uppför till 5 fort. Där uppe är utsikten fantastisk. Det är trappor och klippor och tekniska stigar men framförallt makalös natur . När du kommer upp på benen är du trött men INTE mer än att jag orkade mata på . Det kräver träning och pannben .

Du behöver inte endast vara uthållig för att klara detta utan också van att springa i terräng och stark så du orkar trycka på uppför och slappna av nerför . Man spänner sig en del vilket jag märker då jag har träningsvärk precis överallt idag . Bra för få vet jag vad jag behöver utveckla.

Jag och Johan startade ihop . Vi höll igen och lät ledningen dra iväg. Marcus som vann i fjol sant några som jag inte kände igen som öppnade lite hårdare i ca 4.10 fart gissar jag . Johan berättade för mig att vid 3 km skulle 1a stigningen komma och oj vilken stigning.

Kände dock att jag var som starkast uppför . Här plockade jag varje gång .

Vid 2 km gäll jag omkull och slö upp 2 knän . Kö de hur dåren sved lite men m2sr glad att axeln klarade sig . Efter fallet kände jag mig lite stel men jag försökte koppla bort det . Nu kör vi sade jag till Johan . Jag är med .

Efter 6 km tappade jag kohan . Han tig det lite lugnare än jag i en brant stigning och mellan km 6 och 10 köpte jag med per . Han höll en fart som passade mig och det kändes lätt men efter ett tag sprang jag om per . Han skulle dör övrigt springa 30 km idag .

Vid 10 km var jag ca 2 minuter efter Markus och de andra och med sjäökvförtiekdet på topp kändes det som jag skulle kunna plocka placeringar idag om allting höll .

Vid 15 kom jag i kspo tvåan från i fjol fn duktig löpare och skidåkare. Jag låg länge bakom men gick om uppför . Så där har det sett ut resren av loppet . Mikael och jag har sprubgit tillsammans och lett om vartannat ändå till mål . Han har en talang nerför och den skulle visa sig men min styrka var uppför så vi hade varann inom göckhplm för det mesta . Efter ett tag var vi inte alls lpngt efter täten och plockade två placeringar . Någon annan dam såg jag inye röken av och inte heller tjejen dom vann 30 Annika nilsson, som låg ca 10 minuter efter mig vid 15 km. Grattis till segern på 30 Annika .

Jag sprang mest omkring och dmånjät hela loppet .

Vid 20 km stöd Bengt och Maria med vatten och gel till mig . Så värt att ha langning . Jag vet att jag skrev till Bengt, gud vad jag älskar det här att springa lpngt . Visst skulle jag få äta upp det både en och två gånger när tröttheten gjorde sig påmind . Då var det ännu lpngt kvar .

Men allt flöt på

Min tyngsta etapp hade jag innan susta fötter och stigningen där . Det gick uppåt mpnga km först på stig och sedan på väg . Där mitt i bsvkfn stöd Jo hans pappa Arnold och jag skrek och frågade om han hade vatten för kust då bar jag så törstig . Han gav mig en halv flaska av kkhsns sportdryck och i backen upp gick jag förbi Micke och fn kille vid namn Jonas som är en duktig ultra löpare .

Mickes rygg hela tiden . Samma system . Han drog nrtflr och jag yooflr

Jagcftpgade om det är lpngt till vatten för nu var jag trött och de mpnga trapporna uppåt sög i de redan trötta brnen

Efter 30 km plockade vi 30p höjdmeter vilket är en del .

Jag tror va 2 minuter svarade Micke och jag blev glad igrn ..mycket sitter i dkslken

Vi kom upp och här togs denna bild på mig . Fokuserad och trött och törstig . Svepte 4 vatten muggar .