Jag vågade.

Idag är jag så lycklig . Hade laddat för ett tröskel pass utomhus . Hade aldrig trott jag hade det i mig men det hade jag . Har ju känt att kroppen svarar på min senaste månads träning och långpasset på 42 km i lördags gick i 5 fart .

21 km totalt varav 15 i tröskel idag . Totalt 1.31 på träning . Ja herregud .

På asfalt .

Började med uppvärmning . Efter drygt 1 km kände jag att benen och huvudet var synkade. Efter 2 km såg jag vägen den långa som jag en gång hittade kärlek på .

5vkm tröskel x2 med 2 km så fort jag kunde . Hyr skulle det kännas .

Jag inledde lugnt . Kroppen gick i 4.10 och det kändes behagligt . Efterx3 km trodde jag att jag skulle ge upp men det bara fortsätter och fortsätter . Kort vila och byte av musik och på det snabbare i en km .

Plötsligt hade en omgång till passerat och 15 km landade på 1 h och 1 minut.

6 km nerjogg med lätta ben .

Förstår det inte själv. Vad var det som hände?

Hur som helst så gäller det att förvalta detta väl . Det är ett fantastiskt kvitto på att jag kan bara jag vågar .

Nu lite sol och stretcha

Tjing!