Så var det äntligen veckan före mitt första maraton sedan 2019 i maj .

Tänk ändå att det faktiskt blir ett Stockholm maraton i år … . Vem hade kunnat tro det för några månader sedan? Den som väntar på något gott väntar alltid för länge och trots att det blir en speciell mara för mig så känns det så skoj att få uppleva stämningen igen och dela ögonblicken med min Andreas .

I år ligger fokus på att få dela en mara med min sambo som inte fanns i mitt liv på min förra mara. Han som jag vill dela allt med egentligen. Det blir vår första ihop och hans första ever. Att springa sin 1a mara är en bragd i sig och vi kommer därför lägga upp loppet som vi tränat på våra långpass med 3 h och 30 min som sluttid.

Eftersom att Andreas är en mycket stark löpare och jag själv också kan räkna in mig som hyfsat stark, men åtminstone rutinerad med mina dryga 15 genomförda maror varav 10 stycken under 3 h så har vi inte någon exakt sluttid på vad vi vill springa in på utan ett spann på 15 min. Vår fart har varierat mellan 4.40 och 5 min på träningarna och någonstans där ska jag testa guida oss fram till ett jämt lopp med bra känsla. Jag längtar till att korsa mållinjen med Andreas. Sedan vet man aldrig vad som händer efter färden mot de 42 km.

Vi kommer starta hyfsat långt fram. Jag är egentligen SM anmäld från min tid år 2019, men har ett startnummer längre bak med Andreas men ändå långt fram generellt om man jämför med snitten. Vi vet att det kommer gå fort när starten går och att vi kommer bli omsprungen, men vi kommer hålla oss till en kmfart som är i enighet med sluttiden redan från start . Jag kommer springa före Andreas så han får vila bakom mina steg . Det kommer bli en fantastisk dag och jag hoppas känna en lätthet i benen.

Hur laddar vi då upp? Och behöver man ladda upp när man inte kommer springa på? Svaret är Självklart!!

Att springa 42195 km är en bragd och otrolig prestation flr alla oavsett sluttid, som tar energi och efteråt är kroppen totalt tömd på kolhydrater, fett och energi. Igår köpte vi en stor tetra rödbetsjuice som vi dricker 2 till 3 glas om dagen av fram till starten . Till frukost blir det juice och Overnight oats, som vi gör nu för att testa en ny frukost . Vi lägger då Mandel, kokos eller Havremjölk i en skål med havregryn och färska bär. Till det vill jag alltid ha bröd och här försöka tänka på att inte välja det mest fiberrika brödet.

Ju mer det närmar sig kommer vi tänka på att minimera fibrer, trots att jag älskar det. Min mage mår inte super av det i kombination med tävling och fysisk ansträngning. Tex kan grovt bröd bytas mot vitt för att magen ska må bättre dagarna före.

Träningen har flutit på senaste två månaderna och jag är sjukt nöjd över våra långpass vi fått ihop . Resan till Playitas och Fuerte Ventura var magisk. Vi sprang nästan var dag men testade även andra pass som stretching , spinning och en längre cykeltur på 60 km. I sommar blev det en period utan kontinuitet med löpningen då min rygg krånglade .

Detta medförde att det blev inga löppass längre än 10 km men vi körde istället dem på cykel. Jag är positiv till att det kommer bli min bästa mara någonsin mycket på grund av att det är helt kravlöst jag ger mig in i den. Tidigare har jag velat springa så fort som möjligt men i åt är siktet inställt på att agera farthållare istället och ladda med positiv motivation inför framtida lopp.

Redan i november bär det av till Spanien för ett 70 km lopp vilket jag ser mycket fram emot. Stockholm maraton blir ett delmål mot det målet och den farten jag har i Stockholm kommer bli vad jag hoppas hålla där. Att springa fler snabba maror känner jag mig rött färdig med. Äntligen får jag höra det jag älskar mest, nämligen att springa och uppleva och äventyra med någon jag älskar vid min sida. Träna är något jag alltid vill fortsätta med men drivet efter att tävla är inte längre allt. Med det sätter jag punkt för detta inlägg. Regnet öser ner utanför vårt nya hus här i Luleå . Flytten har gått så bra och har trivs så bra i vårt nya hus.

Jag önskar alla som ska springa Stockholm maraton lycka till. Kom ihåg att inte sätta upp för höga mål speciellt om ni springer er första mara. Njut och låt ögonblicken vara för evigt .En mara är vägen mot att bli löpare på riktigt om du frågar mig.